Katolska kyrkan på Färöarna
Wikipedia
Katolska kyrkan på Färöarna (färöiska: Katólska Kirkjan í Føroyum) heter St. Mariekirken på danska eller Mariukirkjan på färöiska.
[redigera] Historia
År 999 sänder Olav Trygvason, Norges kung, den färöiska hövdingen Sigmundur Brestisson till Färöarna tillsammans med präster för att döpa folket och lära dem den bästa kristna tron. Innehållet i kristendomen, kyrkoläran, var romersk-katolsk.
År 1100 blir Färöarna organiserat som ett biskopsdöme och år 1111 kommer den första biskopen till biskopssätet i Kirkjubøur. De följande 400 åren satt 34 katolska biskoppar i Kirkjubøur, den sista var Ámundur Ólavsson som hade en ämbetsperiod fram till reformationen år 1538.
Kristian III hade tagit över det norska riksrådet år 1535 och gjort Norge (och Färöarna) till en dansk riksdel. År 1537 bestämde kungen att reformationen skulle omfatta Norge och därmed även Färöarna. Vid reformationen blev det gamla biskopssätet nedlagt och så även prästskolan. Kungen tog över all denna mark som den katolska kyrkan hade ägt på Färöarna. Kyrkospråket blev istället danska.
Efter religionsfrihetens införande år 1849 försökte man på nytt att grundlägga den katolska kyrkan på Färöarna. Pastor Georg Bauer, som kommer från Bayern, kom till landet år 1857. Han byggde en kyrka i stadsdelen Rættará i huvudstaden Tórshavn. Kyrkan gick inte särskilt bra och hade få medlemmar. Då han avled på Färöarna kom det ingen efterföljare och kyrkan förföll.
År 1931 påstod två nyutbildade präster, E.G. Boekenogen och Thomas King, att de skulle återuppskapa den katolska kyrkan.
Den lilla kyrkan i Bringsnagøta blev snart för liten, och tillsammans med den nya St. Frants skola fick de lov att bygga en ny kyrka, Mariukirkjan. Den nuvarande kyrkan invigdes år 1987. Denna kyrka fungerar även som en klosterkyrka för franciskersystrarna.
