Knossos
Wikipedia
 |
|
Knossos (grekiska: Knasos) är den största arkeologiska fyndorten från grekisk bronsålder som ligger på Kreta i Grekland.
Knossos var förmodligen den minoiska kulturens religiösa och politiska centrum. Platsen har också en mytologisk dimension i.o.m. kung Minos som sas ha sitt palats där. Knossos återupptäcktes av Arthur Evans 1894 som efter det därpå följande grekiska inbördeskriget lyckades köpa tomten och därefter ledde utgrävningarna mellan 1900 och 1936.
De mest sensationella fynden var de fresker som täckte väggarna i palatset. Det gav en antydan om en dittills helt okänd civilisation som levt i lyx och som inte liknade någon annan i den antika världen. Kvinnorna hade dräkter med armpuffar, smala midjor och kjolar med volanger. Dessa dräkter var målade i en särskild blå färg som antydde att handel förekom med fenicierna. Andra fresker föreställde unga atleter som utförde akrobatiska konststycken på tjurryggar.
Det centrala rummet i palatset var Tronrummet: Där fanns en väggfast tron omgiven av bänkar med en cistern som kan ha använts som akvarium. Andra delar av detta enorma palats hade terrkottakranar med rinnande vatten, vattenklosetter; där fanns långa rum med enorma krukor för förvaring av säd, en enorm amfiteater och relikskrin. Palatset var så stort att det mycket väl kan givit upphov till myten om kung Minos' labyrint.
De främsta arkeologiska fynden från Knossos förvaras numera på Arkeologiska muséet i Heraklion.
[redigera] Se även
Wikimedia Commons har media som berör Knossos
