Kongruensböjning
Wikipedia
Kongruensböjning kallas böjning av adjektiviska ord (adjektiv, verbparticip, possessiva pronomen samt vissa räkneord) och artiklar så att de passar de substantiv de kopplas till. Då uppstår kongruens.
- Att hela meningen följer samma böjning, att den överensstämmer så att till exempel person, numerus, genus och kasus följer åt. Det heter att besättningen var nöjd eller besättningarna var nöjda, inte besättningen var nöjda. Alternativt den nya bilen, där orden den och ny rättar sig efter huvudordet bilen, samhörigheten framgår om man byter ut bilen mot fordonet, för då omvandlas meningen till det nya fordonet, den har blivit det. Andra exempel är en rolig bok, flera roliga böcker. Kongruens hos adjektiv är vanligast i språk där adjektiviska ord i attributställning placeras efter huvudordet(och kasusaffixet är suffix).
Begreppet kongruensböjning används även om de finita verbens böjning efter person och numerus. I de flesta språk som tillämpar sådan s.k. personböjning kongruerar verben med subjektet. Det existerar dock även språk där kongruens med objektet förekommer.