Kvicksilver
Wikipedia
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Namn, kemiskt tecken, nummer | kvicksilver, Hg, 80 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kemisk serie | övergångsmetaller | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Grupp, period, block | 12, 6, d | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Densitet | 13579,04 kg/m3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hårdhet | 1,5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utseende | Silvrigt vit |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atommassa | 200,59 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomradie (beräknad) | 150 (171) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalent radie | 149 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
van der Waalradie | 155 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronkonfiguration | [Xe]4f145d106s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
e- per energinivå | 2, 8, 18, 32, 18, 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oxidationstillstånd (oxid) | 2, 1 (svag bas) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristallstruktur | rombisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Materietillstånd | vätska | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smältpunkt | 234,32 K K (-38,83 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kokpunkt | 629,88 K (356,73 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molvolym | 14,09 ×10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ångbildningsvärme | 59,229 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smältvärme | 2,295 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ångtryck | 0,0002 Pa vid 234 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ljudhastighet | 1407 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegativitet | 2,00 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Värmekapacitet | 140 J/(kg*K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrisk ledningsförmåga | 1,4 106/m*ohm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Värmeledningsförmåga inomhus | 8,34 W/(m*K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1a Jonisationspotential | 1007,1 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2a Jonisationspotential | 1810 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3e Jonisationspotential | 3300 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Kvicksilver, (latinskt namn, Hydrargyrum), är ett metalliskt grundämne. Kvicksilver är flytande vid normal temperatur. Kvicksilver bildar lätt legeringar med andra metaller, och dessa kallas med ett samlingsnamn amalgamer. Det ökända amalgam som använd(e)s för att laga tänder består, förutom av kvicksilver, oftast av silver och tenn. Amalgam är den största exponeringskällan. En expertgrupp tillsatt av World Health Organization (WHO) kom 1990 fram till att en genomsnittlig befolkning (icke yrkesmässigt verksam med kvicksilver) i USA och Europa varje dag fick i sig 3,8-21 mikrogram kvicksilver i ångform från amalgam, och 6.74 mikrogram av samtliga former av kvicksilver (metyl-, ångform och oorganiskt) från alla övriga källor (vatten, luft, mat). Kvicksilverånga är den form som tas upp lättast i kroppen, till ungefär 80 procent, medan de andra formerna upptas till cirka 10 procent.
Kvicksilver är mycket giftigt på grund av att Hg2+-joner lätt knyter fast till och blockerar svavelatomer som ingår i många proteiner. Vid långvarig förgiftning får man skador på mag-tarm-kanal och njurar.
Kvicksilver är relativt sällsynt, och utvinns ur mineralet cinnober (HgS) genom upphettning i luft, varvid bildas kvicksilver och svaveldioxid (SO2).
Kvicksilver används till utvinning av guld och silver. Förr användes det också till termometrar, inom tandvården, diverse elektriska apparater såsom nivåvippor, och betning av utsäde för svampbekämpning (Tyst Vår, Rachel Carson).
Sveriges regering vill ha ett totalt förbud mot kvicksilver i Sverige, och detta innefattar användningen i tandlagningsamalgam. Den 6 november 2003 beslutade de således att ge Kemikalieinspektionen i uppdrag att utreda hur förbudet ska utformas.