Kyuss

Wikipedia

Kyuss, Palm Desert, Kalifornien kan ses som stilbildare av en ny genre inom hårdrocken. Trots faktumet att dom ofta anses som poinjärer inom Stonerrockscenen hann dom aldrig bli speciellt stora under sin relativt korta existens. I alla fall inte i en kommersiell aspekt. Bandet, som in i det sista vägrade att bli stoppade i ett fack, hade sin egen stil och kombinerade nedstämda gitarrer (oftade distade genom en basförstärkare), organiska trummor och en karaktäristisk sång till en form av metal med breda riff, tung bas och melodiösa slingor. Många band har senare försökt kopiera denna stil men aldrig riktigt lyckats fånga magin som Kyuss besatt.

Bandet som ursprungligen hette Sons Of Kyuss (namnet kommer från en karaktär i Dungeons & Dragons) bildades 1989 av kompisarna John Garcia (sång) och Josh Homme (gitarr). Chris Cockrell (bas) och Brant Bjork (trummor) utgjorde andra hälften. Under detta namn släppte också bandet sitt alster Sons Of Kyuss. Vilket utkom i en mycket mycket liten upplaga och är idag väldigt svår att få tag på i original. I början av 1990-talet gör sig bandet lokalt kända genom att genomföra många spelningar och jammar ofta i öknen på så kallade "desert parties" eller "generator parties". Strömförsörjningen på dessa spelningar utgörs av diselgeneratorer, därav namnet. Under 1990 byts Chris (Cockrell) ut mot Nick Oliveri och bandet signas på pyttelilla Dali och släpper sin första skiva, Wretch (1991). Underproducerad och dåligt finansierad fångar den knappast den maffiga live-känslan Kyuss förmedlar och går nästan obemärkt förbi. Trots detta upptäcker Chris Goss (Masters Of Reality) bandet och bestämmer sig för att producera deras nästa verk. Samarbetet resulterar i mästerverket Blues For The Red Sun (1992) och albumet hyllas snart av kritiker såväl som fans som en verklig milstolpe. Bandet karvar slutligen sin egen nisch och beskrivs ofta som en blandning av Black Sabbath, Hawkwind med inslag av punk, feta riff och med överaskande mjuka melodiösa slingor.

Intresset för bandet ökar och Elektra Records signar dom precis som Dali håller på att försättas i konkurs. Trots att bandet nu förlorar sin basist (Oliveri) som byts ut mot Scott Reeder (från det legendariska bandet Obsessed) lyckas de behålla sitt momentum och bygger vidare på sina framgångar. Med Welcome To Sky Valley, som släpps 1994, också det signerat Chris Goss, tar bandet ytterligare ett steg närmare det som kommer att bli stonerrock-tronen.

Fler fans hittar Kyuss och bandets kreativitet lovar mycket men personliga problem har redan börjat slita isär gruppen. Trummisen Brant Bjork lämnar bandet efter en turné -94 och man ersätter honom med Alfredo Hernandez lagom till deras sista album ... And The Circus Leaves Town. Inspirationen är inte densamma på detta alster men lämnar efter sig klassiker såsom El Rodeo, One Inch Man och Spaceship Landing. Ytterligare meningsskiljaktigheter mellan Josh och John bidrar till att bandet något abrupt splittras strax efter deras Europa-turné 1995.

År 2000 släpps Muchas Gracies: The Best of Kyuss, en samling live-inspelningar uppblandat med svåråtkomligt studiomaterial sätter punkt för Kyuss. Innan dess har dock bandmedlemmarna börjat sätta nya spår i musikvärlden. Garcia sjöng som kortast i Slo Burn innan han kom igång med det mer lovande Unida, som trots lovande musiker inte lyckades till fullo. Idag sjunger han på sitt karaktäristiska sett i det mer rockbaserade Hermano. Brant Bjork sätter igång en solokarriär, släpper några skivor, trummar en kortare period i Fatso Jetson för att senare på heltid spela med Fu Manchu. Josh Homme startar Queens Of the Stoneage tillsammans med Hernandez och Oliveri hakar snart på. Ironiskt nog säljer dom i och med sitt tredje album, Songs For The Deaf, mer än Kyuss någonsin gjort. Man kan dock diskutera om dom matchar Kyuss popularitet och legendariska status.

[redigera] Diskografi

• 1990 - Sons of Kyuss
• 1991 - Wretch
• 1992 - Blues for the Red Sun
• 1994 - Welcome to Sky Valley
• 1995 - ...And the Circus Leaves Town
• 1997 - Split (tillsammans med Queens of the Stone Age)
• 2000 - Muchas Gracias: The Best of Kyuss (samlingsalbum)