Lampa
Wikipedia
En lampa är i strikt mening en anordning för belysning. I dagligt tal används de synonymt med armatur, som är en avskärmande hållare för glödlampor och lysrör. En lampa som enlig definitionen är en apparat innehåller:
- Ljuskälla - den del som producerar ljus.
- Armatur - bland annat elektriska anslutningsdon, sockel och annan teknisk utrustning för att ljuskällan skall fungera.
- Lampa – apparat med ljuskälla, armatur och yttre utseendemässiga detaljer samt hållare, stativ och annat.
Innehåll |
[redigera] Elektriska ljuskällor
[redigera] Blandljuslampa
[redigera] Blixtlampa
[redigera] Volframljuskälla
Den traditionellt vanligaste typen av lampa. Ljuset skapas av en glödande tråd, som är gjord av volfram. Se volframlampa och glödlampa.
[redigera] Lysrör
Lysrör är en typ av ljuskälla som blivit vanlig pga sitt starka ljus och låga elförbrukning. Lysrör äv vanligen långa gasfyllda rör. Se lysrör.
[redigera] Lågenergiljuskälla
Lågenergilampor använder samma teknik som lysrör, men formen har anpassats för att få plats i vanliga armaturer. Se Lågenergilampa.
[redigera] Halogenljuskälla
Halogenlampor innehåller en glödtråd, men gasblandningen som glödtråden omges av innehåller en halogen, vilket möjliggör starkare ljus. Halogenlampor används till exempel i strålkastare och små punktbelysningsarmaturer. Se halogenlampa.
[redigera] Koltrådsljuskälla
Ljuset alstras genom en glödande tråd, som är gjord av kol. Denna typ av glödlampa var den första, men har numera nästan helt ersatts av volframlampa, som ger ett starkare ljus.
- Koltrådlampor används numera nästan enbart för dekorativa ändamål, där det inte är ljusstyrkan som är det viktiga, utan den "varma" rödgula färgen på ljuset.
- Ibland drar man nytta av den låga verkningsgraden som medför betydande värmeutveckling, exempelvis i s k kycklingmödrar.
- P g a den relativt låga reaktansen i koltråden kan lampan användas som en billig och självindikerande konstlast (konstantenn) till radiosändare.
Se vidare koltrådslampa.
[redigera] Kvartslampa
[redigera] Kvicksilverlampa
[redigera] Lysdiod
Idag finns det många olika lysdioder som används med fördel som ersättning till både halogen- och glödlampa. Fördelen med lysdioder är att den höga verkningsgraden har gjort att de alltid kan användas i energisparsyfte. 2005 levererar en lysdiod ca 100 lm/W vilket innebär ca 4 W för att ersätta en 40 W glödlampa. De har då en livslängd på 25 000 — 250 000 timmar.
De först framtagna lysdioderna kunde bara leverera rött ljus, men efterhand blev grönt, gult, blått ljus möjligt. Länge gäckades försöken att få fram lysdioder som avger vitt ljus, men till slut har man lyckats klara även den saken.
En praktisk tillämpning av stor ekonomisk betydelse är trafiksignaler, där det höga ljusutbytet och långt liv väl kompenserar kostnaden för det spänningsomsättningsdon, som måste till för att omvandla 230 V till diodernas driftspänning på någon enstaka volt.
Se lysdiod.
[redigera] Natriumlampa
Denna ljuskälla omvandlar mest energi till ljus av alla ljuskällor. Däremot är dess färgåtergivningsförmåga väldigt begränsad. Man delar upp dessa i lågtrycksnatrium och högtrycksnatrium. Detta beroende på det inre tryck man har inne i glaskolven.
[redigera] Neonlampa
Lysrör innehållande neongas och/eller andra ädelgaser. Vanligt i reklamskyltar.
[redigera] Xenonlampa
[redigera] Andra typer av lampor
- blåslampa - jämför även skärbrännare
- cykellykta, framlykta, baklykta - se cykel
- elektronrör - denna elektroniska komponent kallades förr "lampa" på grund av sin likhet med glödlampan
- ficklampa
- fotogenlampa
- gaslykta
- gatlykta
- hefnerlampa - referens för måttenheten hefnerljus
- hornlykta
- karbidlykta
- lavalampa
- lysrör
- lågenergilampa
- nattlampa
- neonskylt
- oljelampa
- reverberlykta
- spotlight
- spritlampa
- strålkastare
- sökarljus
- varningslampa
Se även de närbesläktade
[redigera] Se även
- lågtrycksnatrium
- högtrycksnatrium
- Edisongänga
- Bajonettsockel
- Swansockel
- Sofittenlampa
- Hefnerlampa
