Legionella

Wikipedia

Legionella är ett släkte av bakterier. Flera legionella-arter som kan orsaka legionärssjukan och pontiacfeber. Den vanligaste arten är Legionella pneumophila.

[redigera] Allmänt om legionella

Legionärssjuka är en lunginflammation orsakad av Legionellabakterier. Dessa är vanligt förekommande i jord- och vattensamlingar.

För att bli sjuk måste man i regel andas in den och samtidigt ha någon nedsättning av immunförsvaret. De flesta av oss får nog ganska ofta i sig Legionellabakterier utan att bli sjuka. Cirka 50 till 80 fall rapporteras varje år i Sverige, varav närmare hälften har smittats utomlands.

Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning Sjukdomen orsakas främst av bakterien Legionella pneumophila. Det har visat sig att ett stort antal andra arter inom släket Legionella också kan orsaka sjukdom hos människa. Legionellabakterier anrikas lätt i stillastående vatten. De är föga temperaturkräsna och tillväxer mellan +18°C och +50°C. Under dessa temperaturer "sover" bakterierna för att kunna vakna till liv när förutsättningarna blir rätt. Över 55°C börjar en avdödning av bakterierna. De kan föröka sig i vanliga vattenledningar, klimatanläggningar, duschar, kyltorn och bubbelpooler. Tillväxten sker mestadels i biofilm som nästan alltid finns på väggarna inne i vattentankar, vattenledningsrör och duschslangar. Legionellakolonier bildas alltid i amöbor. Legionellaprevention kan ex. utgöras av kemikalier, energikrävande temperaturhöjningar och biofilmshämmande AOT-teknik (Advanced Oxidation Technology).

Smitta sker genom inandning av förorenat vatten i aerosolform. Det förekommer enstaka fall där man smittats via dryck. För att detta ska ske måste man "sätta i halsen". Smitta mellan personer förekommer inte. Man kan inte bli kronisk bärare av Legionella.

Inkubationstiden är i regel 5–6 dygn men kan vara både kortare och längre (2–10 dygn).

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik Legionärssjuka yttrar sig som en lunginflammation med oftast hög feber, huvudvärk och muskelvärk. Diarré förekommer ofta. Sjukdomsbilden är ibland mycket allvarlig, särskilt då sjukdomen nästan alltid drabbar personer som av någon anledning har nedsatt immunförsvar. Dödsfall kan inträffa trots modern intensivvård. Sjukdomen kan behandlas med antibiotika.

Diagnos kan bl.a. ställas genom att bakterier påvisas i luftvägssekret eller bakterieantigen i urin, alternativt att antikroppar mot legionellabakterien påvisas i patientens blod. Antikroppar hittas ibland hos personer som aldrig drabbats av legionärssjuka, vilket talar för att infektioner kan förekomma utan allvarliga symtom.

[redigera] Byggregler för att undvika smittspridning

Byggregler fastställs i Sverige av Boverket. Reglerna är:

Varmvatten skall ha minst 50° vid tappstället, det får dock inte vara varmare än 60° på grund av risken för skållning.
Om huset har varmvattencirkulation får vattnet inte understiga 50° i någon del av anläggningen.
I enheter där vattnet är stillastående, t.ex. varmvattenackumulatorer får temperaturen inte understiga 60°

Ovanstående krav skall uppfyllas. Boverket ger även rådet att varmvatten bör finnas i en kran efter att cirka 2 liter vatten spolats, men detta är inget krav.