New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Diskussion:München - Wikipedia, den fria encyklopedin

Diskussion:München

Wikipedia

OpenStreetMap arrangerar en kartläggningsträff i det här området 21 - 22 oktober 2006 för att framställa en Creative Commons-licensierad karta som kan användas bland annat i Wikipedia.

Alla är välkomna! Inga särskilda förkunskaper krävs och GPS-utrustning finns att låna. Se wikin hos OpenStreetMap och sidan München för mer information om träffen.


En liten förklaring

Detta är en artikel jag skrev om München för två år sedan. Dess innehåll domineras rätt mycket av Adolf Hitler och Nazismen, vilket kan verka konstigt, men som jag uppfattar det, är det en så stor och viktigt del av Münchens historia att den inte kan förbigås. Det är nu en gång så att Münchens historia, Adolf Hitler och NSAP delvis utvecklas tillsammans under början av 1900-talet och bäst belyses i en artikel. Säkert är, att artikeln i sitt nuvarande skick, belyser det lokala och det småskaliga i en politisk process som kom att skaka Europa. Enligt min mening görs detta bäst på den sida där detta utspelades. / Dan Koehl 20 december 2002 kl.02.51 (CET).


Varför kallas nazistpartiet genom gående för DNSAP, och senare NSAP? Från den 25 februari 1920 hette ju parti Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei, NSDAP. Den fjättrade ankan 8 februari 2003 kl.22.17 (CET)

Hmmm... vilka frågor vi denna sena timme. DNSAP var egentligen Deutsche Arbeiterpartei i Österrike, representerat i Österrikiska riksrådet 1911, som i maj 1918 antog namnet DNSAP och började använda swastikan som partisymbol. De erbjöd de bayerska nationalsocialsterna samarbete och träffades under en delagation i Salzburg i augusti 1920, varefter Münchenpartiet tog samma namn, det blev nästan ett parti men representarat i två länder, med gemensamt mål: Stortyskland.

Samarbetet dog dock ut i takt med Hitlers dominans, det passade inte honom med för stora grupperingar där han förlorade kontroll, och 1923 existerade knappast "samarbetet", och hur som helst förbjöds DNSAP och upplöstes när Hitler satt i fängelse.

27 januari 1925 samlar den frigivne Hitler sina trogna i München och nygrundar nazistpartiet. Att man i Österrike valt att trycka på det "tyska" redan i inledningen av partinamnet var kanske inte längre så viktigt när man nygrundade ett tyskt parti, men detta är bara min gissning. Kanske ville man göra en liten officiell skillnad till det tidigare, förbjudna partiet.

I juli 1930 omnämns partiet som NSAP.

Begreppet deutsche kan säkert ha varit ganska flytande när det användes och inte. I Österrike hade det markerat önskan om ett närmande till Tyskland. Efter detta kan nog termen deutsche ha använts vid jämförelser vid andra nationers NAZI partier. men i Tyskland var det nog sannolikt känt som NSAP rätt och slätt.

Jämfär med hunden Schäfer, som egentligen heter deutsche Schäferhund vilket översatt blir tysk herdehund, det finns också Holländische Schäferhund, belgische Schäferhund (Svenska Tervurense) mfl. I Sverige har vi förenklat namnet till Schäfer, men det är egentligen en grupp hundar.

Detta, är vid denna sena timme, min gissning, byggd på boken Hitler, en studie i tyranni av Alan Bullock. Jag saknar egen ingående kunskap i ämnet...Dan Koehl 8 februari 2003 kl.23.19 (CET).

[redigera] Vad sägs om en egen sida för Münchens historia?

Vad sägs om en egen sida för Münchens historia som tar upp stor plats på förstasidan och som helt klart har potential att växa om man ser till att det till exempel står mycket lite om Münchens historia efter 1945. På "München" kan man ha en orienterade text som Wikipedia brukar ha på länder om deras historia och som sagt en egen artikelsida om Münchens historia.

Mangan2002 9 januari 2006 kl.23.27 (CET).

Jag flyttade den omfattande historiedelen till Münchens historia.

Mangan2002 4 december 2006 kl. 11.12 (CET)

[redigera] Etymologin


Nej! Etymologin att namnet har något att göra med munkar stämmer absolut inte. Det är bara folksetymologi. Och det stämmer också inte att stadsvapen är sedan dess ett barn i munkkåpa. Först var det en munk och senare ett barn i kåpa, men det är också bara en interpretation av folksetymologin. "Muenchen" kommer inte från "apud Monachos" (omögligt!) och det fanns inga munkar i Muenchen i början (Tegernsee gäller ju inte. I en tid utan bilar måsta man promenera flera dagar från Tegernsee till Muenchen. Det är inte meningen av ordet "apud".).

Det finns ett mycket intressant och sannolik teori från Muenchens professor Theo Vennemann som kallas för "Vaskonentheorie". Den påstår att efter isen hadde gått tillbaka för 10000 år de första oindoevropäiska invåndare (Vaskonen) har gett alla namn för å och bostader. Spåket "baskisk" är sista rest av deras språk. "Muenchen" heter alltså "äng brevid vatten" (mun + ika). Det gäller för många, nästan alla, namn in centralevropa, t. ex. "Ebersberg" (en liten bostad i närheten av Muenchen) har ingenting att göra med griser (Eber) och fjäll (Berg). Det finns namn som Yvors (Fr), Ybbs (A) och Ebro (ES). I dessa spåker heter gris inte "Eber".

Om man vill läse om det:

1. Theo Vennemann: Basken, Semiten, Indogermanen. Urheimatfragen in linguistischer und anthropologischer Sicht. Sprache und Kultur der Indogermanen. Akten der X. Fachtagung der Indogermanischen Gesellschaft, 22.-28. September 1996, hrsg. v. Wolfgang Meid. Innsbrucker Beiträge zur Sprachwissenschaft. Bd 93. Innsbruck 1998, 119-138.
2. Europa Vasconica - Europa Semitica. Berlin 2003. (= Trends in linguistics. Studies and monographs 138.)

[redigera] Münchens historia

Jag har kortat ner delar då samma texter står utförligt på "Münchens historia" som det finns en tydlig hänvisning till för mer läsning om respektive tid och händelser i stadens historia. På sidan Münchens finns historian med dess viktigaste delar sammanfattande. Se även diskussionssidan på Münchens historia!

Mangan2002 4 december 2006 kl. 20.15 (CET)

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu