Medfinansieringen av sjukpenningen

Wikipedia

Från och med 2005 är arbetsgivaren med och finansierar de anställda som uppbär sjukpenning på heltid, från den 15:e sjukskrivningsdagen. Den så kallade "Särskilda sjukförsäkringsavgiften" (ej att förväxla med den "vanliga" sjukförsäkringsavgiften) är 15% av hel sjukpenning.

[redigera] Undantag

Det finns en hel del undantag. Arbetsgivaren ska inte betala särskild sjukförsäkringsavgift^[1]:

När den anställde börjat arbeta igen
Om den anställda arbetar till viss del, det vill säga är deltidssjukskriven
Om den anställde deltar i rehabilitering och får rehabiliteringsersättning
Om den anställde får förebyggande sjukpenning
Om den anställde har beviljats utökat särskilt högriskskydd^[2]
Om den anställde får sjuk- eller aktivitetsersättning

Arbetsgivaren behöver inte betala om avgiften per kalenderår och arbetsgivare inte överstiger 12 000 kronor. Man behöver heller inte betala mer än fyra procent av sin sammanlagda lönesumma i särskild sjukförsäkringsavgift.

[redigera] Medfinansieringen i praktiken

När medfinansieringen infördes sänktes den ordinära sjukförsäkringsavgiften (den som är en del av arbetsgivaravgiften) med 0,24 procentenheter till 10,15% för att kompensera ökade utgifter för företagen. Om man tar med detta i beräkningarna kommer man fram till att medfinansieringen faktiskt minskat arbetsgivarens kostnad; svenska företag tjänade år 2005 lite drygt en halv miljard (700 miljoner) på utgifterna för medfinansieringen minus intäkterna från minskningen av arbetsgivaravgiften.^[3]

– Det är svårt att fördela äran för att ohälsotalet minskar, men visst är medfinansieringen en bidragande orsak, säger Bertil Thorslund, utredare på försäkringskassan.^[4]

[redigera] Referenser

^ Svenskt Näringsliv: Fakta om Företagens Sociala Kostnader 2005
^ Om en anställd har en sjukdom som gör att de riskerar att bli sjuka en eller flera längre perioder under ett år (28 dagar) behöver inte arbetsgivaren betala särskild sjukförsäkringsavgift.
^ *Näringsliv 24
^ *Näringsliv 24