Melankoli
Wikipedia
Det saknas källhänvisningar i den här artikeln. | |
Du kan hjälpa till genom att ange källor för faktauppgifterna som anges i artikeln. |
Melankoli är dels en form av djup depression och ingår i gruppen psykiska sjukdomar, som berör stämningsläget - de affektiva syndromen. Men ordet melankoli klingar sällan så allvarligt i gemene mans öron (undertecknad har melankoli som sitt middle name) och eftersom jag måste utgå ifrån att den här artikeln har granskats så godtar jag att det säkert finns en diagnos - en medicinsk sådan - som är helt i linje med vad som står här. Men. Vad som fattas här skulle kunna understrykas med en metafor som inte på något sätt har uppsåtet att skriva om någonting helt annat under fel rubrik utan snarare förstärka, nyansera och göra "Melankolin" mer verklighetsförakrad. Gemene mans bild av narcissism. "Ja det är väll en självupptagen jävel". Både jag och nej. Alla bär vi små drag av narcissism - en del är riktiga fullblod men är i medicins mening inte störda någonstans - men länkar man sig in på narcissism på den här förträfliga sajten så ser man också att man där understryker att man inte ska blanda ihop utrycket "narcissism" som ett personlighetsdrag med den "psykiska affekten narcissism".
Kort och gott - liksom det mesta i livet - så finns det minst (minst) två sidor av allt. Precis som när det gäller ett såpass vagt utryck (i gemene mans öron och i mina egna som har haft och har de flesta psykiska allvarliga åkommor man kan ha) som melankoli att ett litet tillägg här naturligt i mina ögon var på sin plats.
Diagnosen melankoli ställs då den drabbade personen inte kan känna lust eller glädje och inte reagerar ens tillfälligt inför vanligtvis positiva stimuli. Dessutom ska minst tre av följande symtom föreligga:
- sänkt stämningsläge
- stämningsläget är lägst på morgonen
- tidigt uppvaknande
- rörelsemönstret är betydligt snabbare (vid agiterad depression) eller långsammare än normalt
- påtaglig aptitlöshet eller viktminskning
- uttalade skuldkänslor eller mindervärdeskänslor ofta av psykotisk typ - de drabbade har inte kontakt med verkligheten och kan till exempel tro att de begått kriminella handlingar
Behandlingen bör ske på sjukhus eftersom risken för självmord är hög och kan öka i början av behandlingen, då patienten börjar fungera bättre samtidigt som mindervärdeskänslorna och känslan av hopplöshet finns kvar. Personer med melankoli behandlas med mediciner mot depression eller ECT, eftersom de inte kan ta emot samtalsbehandling under depressionens djupaste fas.