Myggor
Wikipedia
Se även mygga (mikrofon).
?Myggor | |
---|---|
hona av arten Aedes aegypti
|
|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Djurriket Animalia |
Stam: | Leddjur Arthropoda |
Understam: | Hexapoda |
Klass: | Insekter Insecta |
Underklass: | Bevingade insekter Pterygota |
Ordning: | Tvåvingar Diptera |
Underordning: | Myggor Nematocera |
|
|
§Nematocera Auktor: Schiner, 1862 |
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Myggor (Nematocera) är en underordning i ordningen tvåvingar av insekterna. Myggor kan även kallas moskiter.
Det finns cirka 33 000 arter av myggor. Dessa insekter är kända för att suga blod från andra djur. För att lokalisera djur att suga blod från kan myggor känna av koldioxid i luften med håren på sina antenner. Ju mindre djur myggan letar efter, desto fler hår har dess antenner.
Endast honmyggorna sticker och dricker blod, medan hanmyggorna lever på växtsafter. Honmyggorna behöver blodet för att kunna lägga ägg. Äggen läggs på vattenytan. Stickmyggornas larver lever i vatten och livnär sig på små vattenlevande organismer. Larverna är röda och utgör föda för många fiskar. De hänger med huvudet nedåt och andas genom ett andningsrör som sticker upp genom vattenytan. Vid fara simmar larven ned till botten och gömmer sig där tills faran är över eller tills luften tar slut och den måste upp till ytan och andas igen.
Mygglarver förpuppas precis som fjärilar och efter förpuppningen lämnar myggan vattenlivet för ett liv i luften.
De myggor som kommer först på sommaren har övervintrat som fullbildade myggor, kanske inomhus eller i ladugårdar. Förökningstakten på myggor är hög och de hinner igenom tre till fyra generationer på en sommar.
Av de cirka 2250 myggarter som finns i Sverige är endast ett trettiotal blodsugare.
Det är bättre att låta myggan suga klart för då suger den upp sitt saliv.
Myggor anses ofta vara skadedjur då de sprider sjukdomar.
[redigera] Familjer
- dyngmyggor (Scatopsidae)
- fjädermyggor (Chironomidae)
- fjärilsmyggor (Psychodidae)
- fönstermyggor (Anisopodidae)
- gallmyggor (Cecidomyiidae)
- glansmyggor (Ptychopteridae)
- hårmyggor (Bibionidae)
- hårvingsmyggor (Ditomyiidae)
- hårögonharkrankar (Pediciidae)
- knott (Simuliidae)
- mellanharkrankar (Cylindrotomidae)
- mätarmyggor (Thaumaleidae)
- platthornsmyggor (Keroplatidae)
- reliktmyggor (Canthyloscelidae)
- samribbsmyggor (Synneuridae)
- savmyggor (Mycetobiidae)
- slemrörsmyggor (Diadocidiidae)
- smalbensmyggor (Bolitophilidae)
- småharkrankar (Limoniidae)
- sorgmyggor (Sciaridae)
- stickmyggor (Culicidae)
- storharkrankar (Tipulidae)
- svampmyggor (Mycetophilidae)
- svidknott (Ceratopogonidae)
- tjockribbsmyggor (Pachyneuridae)
- tofsmyggor (Chaoboridae)
- u-myggor (Dixidae)
- vintermyggor (Trichoceridae)