Nervledningsbanor

Wikipedia

	Denna artikel behöver wikiformateras.
	Hjälp gärna till med den här och andra artiklar som saknar wikiformatering.

[redigera] Somatosensoriska ascenderande banor

Ascenderande banor från kroppen.

Taktil (beröring + tryck) samt proprioceptiv info ascenderar i bagstrengsbanen (fasciculus gracilis et cuneatus).

1:a neuron cellegem i dorsala spinalgangliet. Ascenderar utan synaps i ipsilaterala fasciculus gracilis eller fasciculus cuneatus (columna dorsalis). Första synaps i medulla i nucleus gracilis (sacral + lumbar + nedre thoracala nerver) och nucleus cuneatus (övre thoracal + cervikala nerver). 2:a neuron kryssar i decussatio lemniscorum och ascenderar i kontralaterala lemniscus medialis. Andra synaps sker i nucleus ventralis posterolateralis (VPL) i thalamus. 3:e neuron ascenderar till somatosensoriska cortex (gyrus postcentralis, area 1,2,3).

Proprioceptiv info (interfusal muskelspindel samt Golgi-tendoreceptor) i tractus spinocerebellaris dosalis et ventralis.

Består av endast två afferenter. Sekundärafferentens nucleus i dorsala spinalganglion, medan primärafferenten ligger perifert. Celler som kommer från Clarke’s column i dorsala spinalganglion ascenderar ipsilateralt i tractus spinocerebellaris dorsalis och äntrar cerebellum genom pendunculus cerebellaris inferior utan synaps. Celler som ska ascenderar i tractus spinocerebellaris ventralis korsar först och äntrar sedan cerebellum genom pendunculus cerebellaris superior.

Smärt- och temperaturinfo i tractus spinothalamicus lateralis et anterior, ”Anterolateralsystemet”.

I tractus spinothalamicus lateralis: smärta & temp info. I tractus spinothalamicus ventralis: taktil info. 1:a neuronens cellegeme i dorsala spinalgangliet. Första synapsen i dorsalhornets substantia gelatinosa (Rexed’s lamina I-III för Aδ samt C-fiber) – kan dock ascenderar ett enkelt segment först i tractus Lissaur (taktil info, ventralissystemet, ascenderar flera segment innan decussatio). 2:a neuronen kryssar direkt längs commisura alba (framför canalis centralis) och ascenderar i tractus spinothalamicus lateralis (alternativ ventralis). I hjärnstammen löper den i lemniscus spinalis. Andra synapsen sker i nucleus VPL i thalamus.

Smärt- och temperaturinfo i spinoreticulothalamico-systemet ”molande smärta”.

Systemet med vilket molande (indistinkt C-fiber-smärta) leds till medvetandenivå i hjärnan.

Ascenderande banor från ansiktet.

Taktil info (beröring + tryck) ascenderar i lemniscus trigeminale.

1:a neuron cellegeme i ganglion trigeminale och synapsar i nucleus trigeminale pontinus. 2:a neuron kryssar och ascenderar i kontralaterala lemniscus trigeminale. Når nucleus ventralis posteromedialis (VPM) i thalamus och synapsar här. 3:e neuron ascenderar till somatosensoriska cortex.

Proprioceptiv info ascenderar i lemniscus trigeminale.

1:a neuron i nucleus mesencephalicus n. trigeminus och synapsar i colliculus inferior (mesencephalon). Kryssar och ascenderar i kontralaterala lemniscus trigeminus till VPM i thalamus.

Smärt- och temperaturinfo.

1:a neuron cellegeme i ganglion trigeminale. Löper till hjärnstammen där den descenderar i tractus spinalis n. trigeminus till nucleus spinalis n. trigeminus där första synapsen sker. 2:a neuron kryssar och löper via den kontralaterala lemniscus trigeminale till nucleus VPM i thalamus och synapsar här.

[redigera] Descenderande banor för kontroll av α-motorneuronet

Laterala banor leder viljestyrd rörelse av distal muskulatur, venteromediala banor styr icke-viljestyrd rörelse, posture, under hjärnstamkontroll.

Laterala banor – sidosträngsbanor.

Tractus corticospinalis. Betz-celler i precentrala gyrus - corona radiata - capsula interna - crus cerebri - decussatio pyramidalis (75-90%) - tractus corticospinalis lateralis. 10-25% av pyramidfibrerna förblir ipsilaterala och löper i tractus corticospinalis ventralis (kryssar först nära termineringen i medulla spinalis).

Tractus rubrospinalis. Från nucleus ruber. Non-pyramidal bana med vilken motorcortex samt cerebellum kan kontrollera spinal motoraktivitet (dessa har nämligen kontakt med nucleus ruber). Kryssar i decussatio tegmentalis ventralis

Ventromediala banor – framsträngsbanor.

Tractus tectospinalis. Från colliculus superior (mesencephalon). Colliculus superior får ju bla visuell input och tractus tectospinalis tros medverka i reflexer till följd av visuell stimuli. Kryssar i decussatio tegmentalis dorsalis

Tractus vestibulospinalis. Från nucleus vestibularis i rostral medulla dorsalt, nära golvet av 4:e ventrikeln. Den mediala delen stammar från nucleus vestibularis medialis och löper i fasciculus longitudinalis medialis, den laterala delen stammar från nucleus vestibularis lateralis (Deiters nucleus) och löper i fasciculus longitudinalis lateralis. Den senare påverkar anti-gravity musklerna.

Tractus reticulospinalis. Från reticulära formationen i pons och medulla. Således en pontine (medial) del och en medullar (lateral) del. Påverkar viljestyrd rörelse, muskeltonus genom kontroll av såväl alfa som gamma motorneuronet.

[redigera] Vestibulocochlearsystemets nervledningsbanor

Cochlearsystemets bana (hörselbanan).

Ljudet leds tonotopiskt.

1:a cellegeme finns i ganglion spirale. Nerven delar sig (bifurcatio) och första synapsen sker i nuclei cochlearis anterior et posterior (rostral medulla). Bilateralisering sker via de två nuclei olivarius superior (har inhiberande verkan, ”nonsensljud” filtreras bort) i decussatio trapezoideum. Ascenderar i lemniscus lateralis till colliculus inferior (mecencephalon) där den synapsar andra gången. Härifrån ascenderar den till corpus geniculatum medialis (thalamus) där den synapsar tredje gången. Leds vidare till auditoriskt cortex Brodman’s area 41 och 42 i temporalloben.

Vestibularsystemets bana (balansbanan).

Impulserna leds till nuclei vestibularis med/lat (rostral medulla dorsalt nära golvet av 4:e ventrikeln). Härifrån till:

- ipsilaterala nuclei fastigii i archicerebellum (projicierar till cerebellära cortex, som projicerar tillbaka till nuclei vestibularis samt reticulära formationen, dock kontralateralt. Ett slags omkopplingsstation.

- fasciculus longitudinalis medialis (rostral medulla) för påverkning av ögonnerverna III, IV & VI

- formatio reticularis. Projicerar vidare till ryggmärgen via tractus reticulospinalis (påverkar posture, muskeltonus)

- ryggmärgen via tractus vestibulospinalis (påverkar muskler. Nucleus vestibularis lateralis, Deiters nucleus, påverkar anti-gravitymuskler, nucleus vestibularis medialis gör något annat)

- fåtalet projektioner till cortex (det mesta sker omedvetet)