Diskussion:O Jesus, när mitt liv släcks ut

Wikipedia

	Artikeln O Jesus, när mitt liv släcks ut ingår i Projekt Psalmer. Projektets syfte är att göra Wikipedia till den främsta källan för saklig, korrekt och välformulerad information om den kulturskatt som utgörs av psalmerna. Om du är intresserad av att skriva om psalmer så titta gärna på projektsidan. Den här artikelns nivå är: kontrolleras Se även Wikipedia:Projekt Psalmer/Kvalitetsgranskning

Wikisource? Den hör definitivt inte hemma här. /Grillo 17 januari 2005 kl.23.23 (CET)

Definitivt Wikisource! Med vad heter den egentligen? 'Jagh' är ju iofs en arkaisk form men åtminstone 'skal' måste väl iaf vara felstavat? яFenix 26 juli 2005 kl.10.33 (CEST)

Ser nu hur resten av texten ser ut... Oj, oj... Vad är det här? яFenix 26 juli 2005 kl.10.34 (CEST)

*ler* det är en dikt skriven för länge sedan. Karln dog ju 1686 liasom... hoppas någon flyttar över den till wikisource enligt konstens alla regler. --Damast 26 juli 2005 kl.10.39 (CEST)

Såg först nu att det var Magnus Gabriel de la Gardie som spökade... Jaja, den ska åtminstone inte vara här. Ska den klassas som dikt eller psalm (fast psalmer måste väl ha musik)? ЯFenix 26 juli 2005 kl.10.43 (CEST)

Jag såg att den kallades "poem", vilket väl är lite bortom vad vi definierar som poem. Beroende på hur gammal texten verkligen är (den kanske fanns redan före M. D. la G.'s födelse?) så kan jag möjligen tänka mig att kalla den religiös sång(text). Musiken är från Wittenberg (1533) och har säkert använts av Martin Luther och överförts till Svenska Kyrkan av Olaus Petri. Jag ska kontrollera med Petris psalmbok. Däremellan finns ju ett par tre psalmböcker till.Agneta 10 oktober 2005 kl.10.02 (CEST)

Har tittat lite översiktligt i Petris psalmbok från 1536 utan att hitta någon snarlik text. Men inte lusläst. Melodin kan ju mycket väl vara en medlodi som använts till flera olika psalmtexter f. ö. Intressant är ju att riksdrotsen Magnus Gabriel De la Gardie levt i vårt minne med ett frågetecken för sin livstid. Och att han då först efter döden diktade en psalm om 8 verser om sista tiden i livet.Agneta 10 oktober 2005 kl.10.18 (CEST)

"O Jesu! när jagh hädan skal, poem av Magnus Gabriel De la Gardie från 1694" ? Hur hänger det här ihop när han dog 1686? Wvs 10 oktober 2005 kl.09.37 (CEST)

Säg det den som kan. Men faktiskt så står både författarårtalet (1694) och dödsårtalet (1686) angivet så som här i Psalmboken från 1937. I 1819 års åsalmbok så står hans livstid angiven med "(1622-1686)?" fortfarande vid tryckningen 1924. Och faktiskt upprätthåller psalmboksutgivaren samma åsikt i fråga om saken i 1986 års utgåva. Med Svenska Kyrkan plus 14 andra kyrkliga samfund som officiella utgivare så är det kanske en himmelsk snarare är juridisk upphovsrättsfråga. Kul är det i alla fall, för det är inte ofta man stöter på sådana här underverk.Agneta 10 oktober 2005 kl.09.54 (CEST)

Tack för svaret. Visste du att Evert Taube 1952 gav ut en bok med titeln Jag kommer av ett brusand´ hav ? Wvs 10 oktober 2005 kl.10.07 (CEST)

NÄ, det kände jag inte till. Däremot kände jag igen psalmtexten "Må mörkets furste, hotande och vred..." som Tommy Körberg sjunger i Anthem i musikalen Chess är mycket snarlik texten till "Vår Gud är oss en väldig borg...". Svenska folket trampar alltså tryggt vidare i Luthers fotspår och är "privatreligiösa" om religiösa ö. h. t. Kanske borde Ulvaeus och Andersson i alla fall tala om varifrån deras text är hämtad. Taube var väl mer av den tron och förhoppningen att det inte skulle upptäckas att hans texter i stor utsträckning är översättningar och musiken plagiat från Pampas.Agneta 10 oktober 2005 kl.14.50 (CEST)

Jag hittade nämnda bok och la ut en länk i alla fall till Taube-sällskapet. Boken handlar visst om ungdomsminnen, i prosaform och gavs ut 1952. För övrigt har en teater med namnet genomförts 2004 också, om Taube. --Damast 11 oktober 2005 kl.08.14 (CEST)

Jag TROR helt sonika att man inte vet när den skrevs riktigt, utan man anger året den sattes till tryck och då för 1695 års psalmbok, men jag vet ju inte än om den fanns med där förståss... däremot VET jag att Wallin är tilldelad en fruktansvärt stor prodution för januari månad 1819... alltså det står 1819 som årtal för upphovet (dock inte i just den psalmboken som i huvudsak anger författarens livstid), men den psalmboken stadfästes ju januari 1819 så rimligen skrev psalmerna innan... men vet man inte årtalet så kanske man använde något "passande" bara i 1937:an som sen fått hänga kvar... --Damast 10 oktober 2005 kl.13.27 (CEST)

Ja, det är antagligen 'tryckår' eller det år då någon lämnade in texten för tryckning till Svedberg. M. G. De la Gardie dog ju sur, utfattig och övergiven 1686. Jag har försökt kontrollera med Svenska akademins klassiker på webben, där ett urval av "Den gamla psalmboken":s texter ska finnas med. Men jag klarar inte att ladda hem den pga filfel. Kan du testa om det fungerar för dig?Agneta 10 oktober 2005 kl.14.50 (CEST)

När man skriver årtal inom parentes avses i normalfallet utgivningsår för den första upplagan. Ofta brukar man framhäva om det är utgivet postumt men det är inte alla som gör det. För de som sysslar med att tolka texter biografiskt är det intressant när en text är skriven; så anges t.ex. årtalet för när Machiavelli skrev Fursten förr än utgivningsåret, men då ska det klargöras att det är just tillkomståret. I nya böcker skrivs utgivningens årtal vid copyright C:et, och alltså inte tryckåret som står vid tryckeriets namn.//--IP 10 oktober 2005 kl.15.06 (CEST)

förstår inte riktigt IPs inlägg ovan men vad som är brukligt i publicistiska sammanhang har dessvärre inte så mycket med psalmerna att göra tror jag... Antar man behöver vara hymnolog för att veta mer om tillkomståren för olika verk och att i en uppsjö av så många inblandade personer i så många verk så utelämnas nog somligt av rent rationella skäl.

men klassikersidan var ju en guldgruva *LER* (tackar för den!) Hans psalm hade nr 387 i 1695 och det står i noten att den är skriven under hans sista år (dvs 1686!) Men i 1986 års psalmbok står det 1694... men nu ska här planeras helgkalas... får fixa till saken senare --Damast 10 oktober 2005 kl.20.05 (CEST)

Frågan gällde hur psalmens årtal kunde vara efter författarens död. Det beror med all sannolikhet på att det är brukligt att uppge utgivningsårtalet, inte det årtal då författaren verkligen skrev texten, men det finns undantag. Texten är tydligen utgiven postumt.//--IP 11 oktober 2005 kl.07.42 (CEST)

Jo, huvudfrågan förstod jag ju. Men inte sammanblandningen av vad som är brukligt i publicistiska sammanhang med vad som är brukligt i psalm-sammanhang. Och för att ingen ska sväva i tvivelsmål så är ALLA varianter brukliga i psalmsammanhang. Och eftersom det inte alltid är så lätt att veta vilken princip som används så blir det lätt såna här misstag. Men kul att felet uppmärksammades och gick att åtgärda! --Damast 11 oktober 2005 kl.08.14 (CEST)

Jag har märkt att flera psalmer är tillkomna före den av De la Gardie. Så vitt jag vet uppkom bruket att uppge utgivningsårtalet först då boktryckarkonsten blivit mera utbredd - kan det bero på det? Bruket att i första hand uppge utgivningen gäller nämligen alla; det är en sådan där regel man lär sig när man lär sig skriva referenser på universitetet eller förr, och är lika för alla institutioner så att man ska kunna läsa varandras litteraturförteckningar.//--IP 11 oktober 2005 kl.08.18 (CEST)

Men jag tror inte det är brukligt i psalmsammanhang, kanske i synnerhet som det ofta dröjt typ hundra år mellan utgivningarna. Hursom haver så har tex många av de modernare psalmerna själva skrivåret angivet i psalmboken. Och alla psalmer som gjordes före 1695 är ju för väl att dom anger när texten skrevs *ler*. Tex för Britt G Hallqvist kan man se det än idag förresten. Möjligen låter man bearbetningar och redigeringar hänföras till utgivningsåret. Jag har inte specialstuderat saken men vet ju att jag skrivit in många årtal som inte har med utgivningsåren att göra, och många som har samma år som utgivningsåret som upphovsår... --Damast 11 oktober 2005 kl.08.37 (CEST)

Svaret på den specifika frågan verkar finnas i 1937 års Psalmbok, psalm 555, där det står "(tr. 1694)". "tr" betyder att den trycktes det året, alltså postumt.//--IP 11 oktober 2005 kl.09.18 (CEST)

• ler* det här blir allt roligare ju mer vi gräver! Såg det nu ja, i min (minimala!) konfirmationspsalmbok från 1937 står (tr. 1694). Dessutom anges i den "Stora" 1986:an, den med tilläggen, att 621:an är skriven "cirka 1686"!, men i den "Lilla" 1986:an (i klotband), utan tilläggen (vilket är den jag mest använder), anges kort och gott 1694!--Damast 11 oktober 2005 kl.09.54 (CEST)

När ett årtal anges utan förklaring betyder det att den utgavs då i alla fall. Jag har kollat lite på Hallqvist, och det enda jag funnit i libris är att hon utgivit en psalm som - är det särtryck? Libris använder förkortningen "cop." vilket torde betyda "copyright". Det skulle kunna vara så att hon anmält sina texter till stim eller något sådant, och att det är dessa årtal som avviker. Copyrightårtalet är alltså normalårtal i stället för när texten först trycktes i en psalmbok. I så fall, om det är copyrightårtalen, så har de som redigerat psalmböckerna gjort ett enormt förarbete, för dessa är inte så lätta att finna. //--IP 11 oktober 2005 kl.10.13 (CEST)

Även om Magnus Gabriel De la Garide pga reduktionen blev tämligen fattig på ålderns höst så dog han inte obemärkt. Han hade trots allt varit riksdrots. Och i Svenska Akademins Klassiker står i fotnoten att han skrev denna psalmtext som en dödsberedelsepsalm. Se sidan 107 resp. noterna till psalmen genom att klicka på det blå numret. (Jag kan inte spara eller kopiera ur Den gamla psalmboken eller dess noter, vilket är beklagligt). Sigfrid Estborn (1929) lär också enl. noten ha visat att den är skriven i traditionell andaktsform för bön under 1500-talet. Författad 1986 (=1696/damast) således och sen utgiven 1694, tryckt 1695 (vilket inte var alla dödsberedelspsalmers förunnat), med i 1819 och 1932-1937 års psalmböcker med endast moderniserad stavning. Och så då reviderad ganska rejält av Hallqvist inför 1986:an. I denna upplaga sägs inledningsvis att copyrighten tillhör författarna, tonsättarna och Verbum. Men också närmare copyright-uppgifter för, text eller musik eller både text och musik eller bara utländsk text till 117 olika medtagna psalmer. För psalmböcker utgivna i Sverige efter 1819 (1921, 1932) där mer än 70 år gått sen tryckningen kan författare eller kompositörer ha royality-rättigheter kvar. Se t.ex. Jeanna Oterdahl (1879-1965) som testamenterade intäkterna av sina royalties till Kväkarna. Således intäkter fram till år 2035 av psalmtexterna till nr. 117 och 227. Projekt Runebergs redaktion skrev till Kväkarna och frågade och fick tillstånd att publicera dessa bägge psalmer av organisationen. Verbum har troligen fått betala till Kväkarna för samma möjlighet. Men de har inte copyright till texterna.Agneta 11 oktober 2005 kl.12.01 (CEST)

Om Svenska Akademien skriver att texten trycktes 1695, så står det fel i Psalmboken 1937 som uppger 1694. Å andra sidan är det en närmast teknisk omöjlighet att utge något utan att det blir tryckt och vice versa. 1694 hade boktrykarkonsten kommit igång i Sverige.//--IP 11 oktober 2005 kl.12.32 (CEST)

Vad gäller differensen 1694/1695 så TROR jag att psalmbokens innehåll var liasom klart 1694 från psalmboksredaktionen och möjligen också delvis tryckt på papper, men att den av formella skäl blev stadfäst 1695 och därmed kom att kallas 1695 års psalmbok. 1819 års blev ju formellt beslutad i slutet av januari. Eftersom besluten i sig rimligen finns med i båda psalmböckerna så kan utgivningen knappast varit klar helt i alla fall... Har för övrigt sett att på Svenska psalmer uppges i ganska många fall årtal med ett eller något års differens mellan koralbok/psalmbok. För jag vet att han har utgått från koralbokens noteringar om upphovsår.

70-årsgränsen gäller såvitt jag vet efter upphovsmannens död, inte efter utgivningsdatumet.--Damast 11 oktober 2005 kl.18.01 (CEST)

Råkade hitta Hallqvist på stim, hon hade tydligen registerat sina texter där för upphovsrätten. [1]//--IP 12 oktober 2005 kl.20.36 (CEST)

Känner du till vad och om det har någon praktisk betydelse. Det är väl i alla fall 70 år efter hennes död som gäller? --Damast 12 oktober 2005 kl.22.35 (CEST)

Ja, hennes version får ine användas förrän 70 år efter hennes död utan att hon tillfrågas och betalas. Under de 70 åren är det hennes arvingar som ska tillfrågas. Därav en stor anledning till de mediala diskussionerna om Evert Taubes arv och rättigheterna förknippade därmed t. ex.. Däremot får alla de tidigare/äldre versioner användas. Copright © är ju ett nyare påfund med både nationella och internationella regler. Därav den enorma utredning inför utgivningen av 1986:an både vad det gäller texter och musiken i ©-hänseende. För äldre musik så har det ju gällt äran om vem som gjort eller vilket land som äger rätten till en bestämd melodi (se t.ex alla diskussioner om vilket land som gett upphov till "Stilla natt"-psalmens melodi. Och därav diskussioner mellan Sydamerika och Sverige om det som är traditionell folkmusik i Argentina men med svensk text sjungs som det svenskaste av svenska på Skansen. Allt bakom oxar tio m. fl. Taube-melodier lär vara melodier som sjungs sen århundranden i Sydamerika. Men det visste ju ingen svensk eftersom Argentina är väldigt långt borta.

F. ö. så tror jag att det i andra länder, som anges som källa för melodierna med ett koncist 'Tysk 1600-tal' är i Tyskland och Europa väl kända kompositörer. Se t. ex den kände organisten och kompositörern Pachelbel, vars nedtecknade utgivning av melodier för både profant och religiöst bruk var omfattande. Han omnämns inte i svenska koralböcker. Dels arvoderades organister och kompositörer och dels sålde de sina kompositioner. Komponerandet ingick i tjänsten i kyrkan och signerades inte alltid. De skulle väl inte förhäva sig och sen tyckte väl inte prästerna att musiken var lika viktig som Ordet och texterna. Organisten satt ju där längst bak och spelade och var inte med i besluten om vilka psalmer som skulle komma med i pslamböckerna. Men Hallqvists texter får inte läggas in här.Agneta 13 oktober 2005 kl.03.20 (CEST)

Ja, jag skrev det bara för att jag hittade det. Rent juridiskt betydde det att hon redan när hon anmälde texterna fick upphovsrätten (faställd, man behöver nog inte anmäla till stim egentligen - tror jag), men den gäller lika länge som förr.//--IP 13 oktober 2005 kl.07.09 (CEST)

OK, var lite fundersam om Stim-registrering innebar något mera. I 1937:an har dom inte ens med tonsättarna, vare sig vid psalmen eller i särskilt register. I "lilla" 1986:an står kompositörerna separat, men i "stora" (med Verbums tillägg 2003) blandas kompositörer med tonsättare i ren alfabetisk ordning och särskiljs genom förkortningarna T och M för text och musik.--Damast 13 oktober 2005 kl.08.40 (CEST)