Pehr Tham
Wikipedia
Pehr Tham, född 22 december 1737 på Stora Dala i Dala socken, Västergötland, död 5 augusti 1820 på Dagsnäs i Bjärka socken, Västergötland, son till major Peter Tham och Ulrika Ulfsparre. Hovintendent, godsägare, fornforskare. Ägde Dagsnäs gods vid Hornborgasjön. Medlem i Götiska förbundet 1818, av Kungliga Akademien för de fria konsterna 1799, Kungliga Lantbruksakademien 1812, samt hederledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1818. Gift med Henrietta Nordencrantz.
Han var en intresserad fornforskare, i Olof Rudbecks götiska anda. Hans böcker är okritiska , men typiska för den strömning han stod i. 1794 utgav han "Göthiska monumenter", där han framlade sin uppfattning om "antikviteterna". Enligt hans övertygelse bodde "Gylfe ovanför och Oden mitt emot Dagsnäs". Likaså menade han att hans möderneätt, Ulfsparre, från Asa socken i Småland var ättlingar till de fornnordiska asarna. Han är upphovet till den historiska s.k. Västgötaskolan, som menar att Svearikets ursprung inte legat i Uppland, utan i hans egen västgötska hembygd. Han har kallats "den siste rudbeckianen". 1797 utgav han "Anteckningar under och i andledning av en resa från Westergötland till Stockholm".
Av stor betydelse och förblivande värde är hans omfattande donationer. Han understödde Nils Henrik Sjöborgs och Carl Gustav Gottfried Hilfelings resor för att uppteckna historiska märkveärdigheter. Även C G Warmholtz stora historiska bibliografi kunde utges tack vare Thams donation för ändamålet.
