Piskarprocessen
Wikipedia
Piskarprocessen var en på sin tid beryktad rättsprocess under åren 1882-83 i Sillerud socken i sydvästra Värmland.
En 9-årig flicka, Alma Augustsdotter, som lämnats till en fosterfamilj i Torgelsbyn efter att fadern August Pettersson emigrerat till Nordamerika via Norge och England (ev. på flykt från hotande dråpåtal), blev i mars 1882 misstänkt för stöld av en tiokronorssedel från fosterfaderns mor. Flickan tycks erkänt stölden men ville inte uppge vad som blivit av sedeln. Efter samråd med bl.a. församlingens kyrkoherde Nils Bergsten bestämdes om aga. Agan utfördes av fosterfadern Karl Svensson, flickans skollärare Sjöqvist, och med ytterligare en lärare Gustaf Fagerlind och en skolrådsledamot Lars Danielsson som laga vittnen.
Dagen efter agan spreds i trakten ett rykte att flickan hade torterats för att erkänna stölden, att hon hotats med djävulen, o.s.v. (Flera vittnen berättade efteråt att de sett "både våta och torra naturliga uttömningar" på golvet.) Ryktet fick vidare spridning genom en skandaliserande artikel i Tidning för Wenersborgs stad och län (nr 36/1882) och senare även genom en raljant nidvisa ”Piskarevisan” i vilka de i agan inblandade namngavs och hånades.
I september 1882 inleddes rättegången, i Nordmarks häradsrätt i Långelanda. En lagkunnig man i trakten, Daniel Nilsson, hade fått fullmakt från flickans far i Illinois att stämma fosterfadern och skolläraren Fagerlind för ”ansvar för pinande till bekännelse m. m.”. De anklagade stämde i sin tur de som spridit de vanhedrande ryktena.
Båda parter kallade en mängd vittnen, utan att rätten tycktes komma till någon klarhet i sakfrågan. Rättegången drog ut över flera ting och avslutades inte förrän följande år. Rättegången tycks sluta med att minst tre av vittnena om misshandeln avslöjades ha vittnat falskt och hotades av menedsåtal, varefter de valde att emigrera till Nordamerika resp Norge. De anklagade ”tortyrmännen” vann sålunda rättegången. Rätten beslöt senare även om förbud att framföra Piskarevisan.
[redigera] Källhänvisning och efterspel
- Rättegångshandlingarna (Domboken) finns numera i Värmlandsarkiv (landsarkiv för Värmlands län), hos Arkivcentrum Karlstad; se http://www.arkivcentrum.regionvarmland.se/
- Nyodling - värmländsk kultur- och bygdeskildring, 1935, roman (nyckelroman), av Gösta Wærne, pseudonym för C. G. Fagerlind (son till den anklagade skolläraren). I boken förekommer Piskarprocessen under namnet ”Tortyrprocessen” (se sid. 105-146, 182 ff). Orts- och personnamn är ändrade, men romanen orsakade åter en inflammerad stämning i trakten. Författaren menade att boken innehöll en sannfärdig beskrivning av Piskarprocessen, som utspelades när han själv var 10-11 år gammal, men jämfört med rättegångshandlingarna är den partisk och delvis osann eller missvisande.
- Ett skolsekel - minnesskrift med anledning av folkskolans 100-årsjubileum, utgiven av Sverges folkskollärarförbund, 1942. I sitt bidrag Från folkskolans genombrottsår berör C. G. Fagerlind kortfattat på nytt Piskarprocessen (se sid. 22-25), bland annat mer om processens följder för de inblandade huvudpersonerna.
- Domaresläkten i Värmland och på Dal, 1968, släktkrönika (stencil), av Domar Skafte (f. Nilsson, i Sillerud 1907). Fagerlinds historiebeskrivning kritiseras. Flera av de inblandade i Piskarprocessen var av Domaresläkten.
