Prästens lilla kråka
Wikipedia
Prästens lilla kråka är en sånglek, numera barnsång, som även används vid dans kring julgran och midsommarstång. Det finns flera varianter om vems lilla kråka det är, till exempel Mormors, Mosters, Prostens och så vidare. Prästens är dock den vanligaste. Kråka är i det här sammanhanget ett gammalt smeknamn på flicka, därför benämns det som "hon". När den sjunges med ett barn i knät så gungas barnet åt ena hållet samtidigt som "kråkan" slinker hit och dit och då man i sången kommer till "slank ned i diket" så särar den sjungande på låren så att barnet får en känsla av att slinka ned (men givetvis ser den sjungande till att barnet inte åker i golvet utan bara får en liten hisnande känsla). När man dansar runt julgranen eller midsommarstången drar sig ringen inåt och utåt och splittras sedan och kastar sig på golvet.
[redigera] Text
Prästens lilla kråka skulle ut och åka, ingen hade hon som körde.
Prästens lilla kråka skulle ut och åka, ingen hade hon som körde.
Än slank hon hit, och än slank hon dit, och än slank hon ner i diket.
Än slank hon hit, och än slank hon dit, och än slank hon ner i diket.
[redigera] Tema
Eftersom sången är gammal syftar åkandet ursprungligen förmodligen på häst och vagn, inte bil som många, både barn och vuxna, från slutet av 1800-talet och framåt kunnat luras att tro, eftersom bilismen mer eller mindre varit en del av deras vardag. Men eftersom fordonstyp inte nämns kan man numera även mena bil om man så vill. Vanligt är också att man misstar "kråka" som fågeln "kråka".
