Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions Proletariatets diktatur - Wikipedia, den fria encyklopedin

Proletariatets diktatur

Wikipedia

Proletariatets diktatur (Diktatur des Proletariats), av kommunister även kallat "arbetarstaten", är det tillfälliga samhällsstadie som enligt Karl Marx och Friedrich Engels tar över direkt efter den socialistiska revolutionen.

Enligt marxistisk teori kännetecknas varje historisk (ickekommunistisk) stat av att en klass förtrycker andra klasser. Statens funktion är enligt teorin att garantera den för närvarande härskande klassens herravälde. Begreppet diktatur betydde på Marx tid i en ungefärlig betydelse just "herravälde". Kapitalismen ses alltså som en bourgeoisiens (borgarklassens) diktatur, där statens funktion är att garantera dess makt och detta oavsett om statsformen är en borgerlig demokrati eller någon form av auktoritärt styre. När proletariatet (arbetarklassen) griper makten måste det först förstöra den borgerliga staten för att kunna bygga upp en arbetarstat. Produktionsfaktorerna måste tas över av arbetarklassen och arbetarstaten inrättas för att skapa och upprätthålla arbetarklassens herravälde över minoriteten det vill säga den borgerliga klassen som finns kvar under socialismen. Enligt teorin kommer därefter klasserna att efter en medveten strävan upphöra att existera. I takt med att klasserna vittrar bort kommer också staten att försvinna, därför att när det inte längre finns några klasser finns det enligt teorin heller ingen mening med staten som då också dör ut. Därefter kan det kommunistiska, klasslösa samhället uppstå vilket är idealet bland marxister.

Den leninistiska tolkningen, utformad främst av Lenin, skiljer sig en del från den protomarxistiska. Här menar man att proletariatets diktatur (i Ryssland) ska utövas av arbetarna och böndernas råd (sovjeter). Omtolkningen anses av icke-leninisterna främst vara betingad av att revolutionen i Ryssland enligt den marxistiska "tidtabellen" kom för tidigt, d.v.s. innan Ryssland hade industrialiserats, och kapitalismen enligt den marxistiska teorin nått sin högsta fas.

Lenin karaktäriserade den proletära diktaturen som en borgerlig stat utan bourgeoisie[1] och var enligt honom ett samhällsstadium som mer liknar en generalstrejk än socialismen eftersom erövringen av statsmakten i ett land av Lenin sågs som endast en delseger i världsrevolutionen. Josef Stalin ansåg att proletariatets diktatur främst definierades av statligt ägda produktionsmedel.[källa behövs] Det under och efter Stalin cementerade samhällssystemet i Ryssland sågs av trotskister och andra minoritetskommunister som mer ett bålverk för kontrarevolutionen än ett led i en socialistisk samhällsomvandling.

Proletariatets diktatur är en särskild form av klassförbund mellan proletariatet, det arbetande folkets avantgarde, och de talrika icke-proletära skikten av det arbetande folket (småbourgeoisin, småföretagarna, bönderna, de intellektuella osv.) eller majoriteten av dessa skikt, ett förbund mot kapitalet, att fullständigt undertrycka bourgeoisins motstånd liksom dess försök att återupprätta sitt välde, ett förbund i syfte att slutgiltigt upprätta och konsolidera socialismen. Det är ett särskilt sorts förbund, som tar form i en speciell situation, nämligen under ett häftigt inbördeskrig, det är ett förbund mellan fasta anhängare av socialismen och deras vacklande förbundna, ibland "neutrala" (i vilket fall förbundet istället för ett kampförbund blir en överenskommelse om neutralitet); ett förbund mellan ekonomiskt, politiskt, socialt och andligt olika klasser.
--Lenin, 1919, i Collected works vol 29, s 381--
Det revolutionära proletariatets diktatur är styre vunnen och bevarad genom proletariatets bruk av våld mot bourgeoisien, ett styre som är oinskränkt av lagar.
De exploaterades stat måste fundamentalt skilja sig från en sådan stat; den måste vara en demokrati för de exploaterade, och ett sätt att slå ned exploatörerna; och nedslåendet av en klass innebär ojämlikhet för denna klass, dess exklluderande från "demokratin".
Proletariatet kan inte uppnå segern utan att bryta bourgeoisiens moststånd, utan att med våld slå ned dess motståndare, och där "motstånd slås ner", där finns ingen "frihet", där finns, naturligtvis ingen demokrati.
Och om ni exploatörer försöker erbjuda motstånd till vår proletära revolution ska vi hänsynslöst slå ner det; vi ska ta ifrån er alla rättigheter; mer än så, vi ska förvägra er bröd, för i vår proletära republik kommer exploatörerna inte att ha några rättigheter, de skall förmenas eld och vatten, för vi är uppriktiga socialister och inte socialister av Scheidemanns och Kautskys sort.

[källa behövs]

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu