Rättviks kyrka
Wikipedia
 |
Artikelns språkbruk behöver moderniseras. Hjälp gärna till! Se Diskussion:Rättviks kyrka för detaljer. Se även fler artiklar med brister |
[redigera] Delar av beskrivning från 1849
Från Rättviks kyrkogård har man en utsikt över Rättviken och Lerdalsberget. Kyrkogården är vacker, omringad av träd, ligger den jämn och hög utmed Siljan i lövdungen och gräsmattor skiljer den på ett bösshålls avstånd från stranden. Här är flertalet av församlingens lärare begravda. En minnessten, som ännu 1760 var 2 alnar hög, men senare sjunkit till hälften, har följande inskription i munkskrift: Gud hade Erik Nicule pax in terris amen. Traditionen säger att Erik Nicule är densamme Empertus eller Empernus, som vid altaret dödades av en full soldat 1509 och som vanligen antas vara församlingens första pastor. Här finns också den 90-årige komministern Burelius, som hade sammma prästtjänst i 66 år, ett i sanning ovanligt exempel. Vid korets västra kyrkodörr är i kyrkomuren fästat ett epitafium över en av församlingens mest uppskattade kyrkoherdar. Monumentet är gjort av enkel tälgsten, med följande inhuggna, något besynnerliga inskription:
Sex alnar härifrån söderut fick prosten magister Olof Olofsson Kumbaeus sin wilo d: 4 aug. 1765 och vid hans sida har dess maka fru prostinnan Margreta Elisab: Lemoine äfven beslutat Ruth: I. C: 16: 17: W. tå Gud bahagar låta sina ben multna när denne herdens nit och flit i ämbetet ordentlighet i församlingen och noggrann hushållning med kyrckia och prästebord samt prostinnans däremot svarande dygd dör med de nu lefvande så tålkas åminnelsen av detta wärda par för efterwelden i denna stenen.
Vid kyrkoporten står fattigbössan, även kallad Lazarus med anledning av en träbild som pryder den. Några verser finns målade på en tavla över bilden och hela epigrafen avslutas med dessa ord: Upphjelpt år 1833 ut ur ett förfallet tillstånd till ytterligare stöd för olycklige och nödlidande.
Strax bredvid kyrkan ligger Mastgården. I den så kallade Kungsbyggningen logerade kung Fredrik på sin dalresa och roade sig med att skjuta till måls genom rummen. Däremot är konung Carl XI:s loft nedrivet, så kallat för att han på en av sina resor bott där. Taket hade målningar och loftet var byggt av rundtimmer som inte hade blivit avtäljt. En mycket obekväm trappa ledde upp till loftet, som i sina sista dagar fungerade som prostkullornas klädstuga.
