Risbergska skolan
Wikipedia
Risbergska skolan är en gymnasieskola i Örebro. Skolan är uppkallad efter Emilie Risberg (1815-1890) som grundande Örebro Elementarskola för flickor som då hade 50 elever och 12 lärare. Hon var skolans första rektor fram till 1878.
Skolan låg först i hörnet Olai- och Faktorigatan i den sk Videstrandska gården och flyttade 1904 till en fastighet som hette Risbergska skolan som låg i anslutning till Oskarsparken. På 1930-talet ersattes privata flickskolor med Kommunala flickskolan och namnet Risbergska skolan försvann tills flickskolan avvecklades och ersattes grundskolan.
1966 fick skolan återigen namnet Risbergska i samband med sammanslagningen med Nikolai läroverk och skolan fick egna lokaler i utkanten av Örebro 1971. Den nya skolans lokaler var ritade för den nya gymnasieskolan och uppfördes i gulttegel med koppardetaljer. Ventilationssystemet var dock underdimensionerat vilket ledde till dålig luft och mögel.
 |
Artikeln anses behöva kvalitetskontrolleras, eftersom den kan innehålla felaktigheter. Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln. |
Krampen - "en tävling mellan Gott och Ont"
Varje år, en dag i Juni strax innan skolavslutningen, arrangeras "Krampen", en tävling mellan elever på Risbergska skolan och Karolinska läroverket som har sin plats vid Svartån på Rosta gärde. De båda skolorna tågar från centrum ut till Rosta gärde, med pepp i form av musik, kampsång och skrik. Tävlingen består av 5 deltävlingar;
• Kanoten - en kanotstafett där man paddlar med tejpade innebandyklubbor. Varje skola tävlar med 3 kanoter.
• Bollsporterna - vanliga bollsporter, fast spelarna är fasttejpade lite här och var, antingen i sig själva eller i en annan spelare.
• Krampenbollen - en slags parodi på brännboll; slagträt är en PET-flaska och bollen är en våt mjuktennisboll, och man springer runt en bana med diverse annorlunda hinder som bildäck, bassäng, sågspån och satsbräda med tjockmatta, medan motståndarna plockar upp bollen, lägger den under hakan och ska på så vis skicka vidare bollen utan att röra den, hela laget igenom tills siste man släppen den i vattenhinkenhinken som fungerar som brännplatta. Under hela tiden gäller det att styla så mycket som möjligt inför domarna med diverse levande pyrmider, volter och vad man nu hittar på - allt för att få stilpoäng, som kan hjälpa laget till seger.
• Helvetesstafetten - en lite annorlunda stafett, med en hjälm som stafettpinne. Man ska t.ex. klättra i rep över Svartån, simma tillbaka, hänga bakofram under magen på en som går på alla fyra, och bära en kille som sitter gränsle över en stång.
• Dragkampen - vanlig dragkamp, där deltagarna måste vara lika många, och tillsamman väga ett bestämt antal kg för att det ska bli så rättvist som möjligt.
När segern är given störtar segrarna iväg Stortorget där man firar med segerdoppet i "likkistan" (en fontän), med högljudda kampsånger och många blöta kramar!
