Säröbanan
Wikipedia
Säröbanan (Göteborg-Särö Järnväg, GSJ) var en normalspårig järnvägslinje från Göteborg till Särö. Den var i drift från 1903 till 1965. Från 1954 till 1965 trafikerades banan med rälsbussar. Säröbanan var ovanlig på så sätt att den inte hade någon anslutning till det rikstäckande järnvägsnätet.
Innehåll |
[redigera] Historia
Ett aktiebolag startades 1901 med avsikt att bygga och driva en järnvägslinje mellan Göteborg och Särö. Den 31 december 1901 gavs tillstånd (koncession) för projektet och under 1902 påbörjades bygget. Sträckan från Göteborg till Släp öppnades för trafik den 13 juli 1903. Året efter var hela sträckan färdigbyggd och den sista sträckan från Släp till Särö kunde öppnas den 31 mars 1904.
Säröbanan är i Göteborg känd för badtågen som kördes om somrarna från första världskriget fram till 1950-talet. På initiativ av doktor Allard ordnades med tåg som tog stadsbarn ut till havet vid Askimsbadet.
[redigera] Linjesträckning
Linjen utgick från en station vid Slottsskogen och sträckte sig 24 km söderut till Särö.
Göteborgsdelen:
Banan drogs fram längs den östra kanten av Slottskogen och korsade gränsen till dåvarande Frölunda kommun vid Frölundaborg. Den första biten gick banan längs med den södergående landsvägen från Göteborg . Vid lokstallarna i närheten av Margereteberg svängde vägen västerut över spåren medan järnvägen fortsatte söderut mellan Ängården i öster och en ås i väster ner till Frölundaborg. Idag är denna del spårväg (och lokstallarna är bussgarage).
Frölundadelen:
Från Frölundaborg drogs banan söderut över Frölundas åkermarker ner till Askim. Banan gick precis väster om en brant utlöpare av Ängårdsbergen ner till Högsbo hållplats, där den södergående landsvägen återigen korsade järnvägen. Banan fortsätter ner till Järnbrotts station, strax norr om där den väst-östliga vägen från Tofta passerar över järnvägen mot Frölunda by och vidare mot Fässberg. Halvannan kilometer söderut passerade banan över Stora ån till Askim. Stora delar av banvallen från Frölundaborg ända till Särö är idag cykelbana.
Askimsdelen:
Banan gick söderut ner till Hovås där den gick ut till havet och följde kusten ner till Billdal. Därifrån gjorde banan en sväng inåt land runt Lindåsplatån och passerade in i Halland en bit nordöst om Spårhaga.
Hallandsdelen:
Banan gick i svängar en bit inåt land ner till Särö. Slutstationen hette Särö Västerskog.
[redigera] Stationer och hållplatser
Från Göteborg söderut till Särö:
- Göteborg.
- Från början låg Säröbanans Göteborgsstation vid Karlsroplatsen strax nedanför Annedalskyrkan, men när Dag Hammarskjöldsleden drogs fram på 1960-talet flyttades stationen till Linnéplatsen.
- Frölundaborg. Från 1908.
- Högsbo. Till 1962.
- Järnbrott
- Stommen. Från 1923 till 1934.
- Askim
- Askimsbadet. från 1941.
- Hovås
- Järkholmen. från 1905.
- Brottkärr
- Lilla Amundön. Från 1930-talet till 1958.
- Amundön. Från 1905.
- Amundön södra. Från 1958.
- Billdal
- Billdal södra. Från 1950-talet.
- Heden.
- Banans högsta punkt, 29,8 meter över havet. Hållplatsen låg vid gränsen mellan Västergötland och Halland.
- Sandlyckan. Från 1911.
- Kullavik
- Stationen var ursprungligen bara en hållplats som hette Kullen men bytte namn 1911.
- Malevik. Från 1907.
- Budskär.
- Släp
- Stationen bytte i samband med rälsbusstrafikens införande 1953 namn till Särö. Detta skedde eftersom posthanteringen vid stationen i Särö flyttades till Släp.
- Munkekullen
- Särö Västerskog
- Stationen hette från början bara Särö men bytte 1953 namn till Särö Västerskog, se Släp ovan.
[redigera] Källor
Rosengren, N, Sundström, E, Thulin, B : Säröbanan. Stockholm : Ringlinien och Trafik-nostalgiska förlaget, 2005. ISBN 91-85305-09-X
