Samuel Wallis
Wikipedia
Samuel Wallis, född april 1728, Cornwall, England, Storbritannien, död 21 januari 1795 i London. Wallis var en brittisk marinofficer och upptäcktsresande och betraktas som upptäckaren av Tahiti och en rad andra öar i Stilla Havet.
Innehåll |
[redigera] Wallis tidiga liv
Wallis var son till en lantarbetare i byn Lanteglos nära Camelford i Cornwall.
Han mönstrade på som kadett i den brittiska flottan Royal Navy och tjänstgjorde under det engelska - franska kriget åren 1744 till 1749. Kort efter undertecknandet av fredsavtalet i oktober 1748 blev Wallis befodrad till löjtnant.
Wallis blev i februari 1756 placerad på fartyget "Invincible" när det andra engelska - franska kriget (Sjuårskriget) åren 1756 till 1763 bröt ut. Han utnämdes till kapten i juli 1756 och förde sedan befäl över flera fartyg under en placering i Nordamerika.
1758 fick han befälet över krigsfartyget "Prince of Orange" som 1761 placerades till uppdrag i engelska kanalen fram till fredsavtalet 1763. Kort därefter lämnade Wallis aktiv tjänstgöring.
[redigera] Expeditionen till Stilla Havet
Wallis återinkallades 1766 för att föra befäl över fartyget "Dolphin" och dess andra resa till Stilla havet tillsammans med fartyget "Swallow" under kapten Philip Carteret befäl. Konvojen lämnade Plymouth i augusti och nådde Stilla havet i april 1767 genom Magellans sund.
Därefter tog fartygen olika rutter där Wallis seglade mot nordväst mot Tuamotuöarna och upptäckte då såväl Mehetia som Tahiti. Från Sällskapsöarna seglade han genom de större ögrupperna i västra Stilla havet och nådde Nordmarianerna i augusti 1767.
Wallis resa fortsatte mot Batavia (nuvarande Jakarta och förbi Godahoppsudden åter till England dit han nådde i maj 1768.
[redigera] Wallis sena liv
Efter hemkomsten drog han sig tillbaka till privatlivet efter att det sökta befälet över " Endeavour" gick till James Cook. Han återinkallades en kort tid 1770 inför krigshotet med Spanien över Falklandsöarna och även en kort period 1780. Wallis utnämdes 1782 till "Extra naval commissioner" en hederbefattning som gav högre pension. Under stora administrativa reformer förlorade han denna titel men återutnämndes 1787 och hade denna post fram till sin död den 21 januari 1795 i London.
