Schweizerstil
Wikipedia
 |
Denna artikel behöver wikiformateras. |
| Hjälp gärna till med den här och andra artiklar som saknar wikiformatering. |
Schweizerstil är namnet på en stilriktning i svensk träpanelsarkitektur under 1800-talets andra hälft. Den kännetecknas av en mängd utsirad snickarglädje på exempelvis verandor och takbrädor, vackert kontursågade fönster- och dörromfattningar samt indelningar av panelfasaden med lister. I vissa fall kombinerads den rika dekoren även med en asymmetrisk och tornprydd huskropp. På enklare byggnader förekom det också att endast verandan hade snickarglädje. [[]] Anledningen till att den kallas Schweizerstil är att den ursprungliga idéen hämtades från de schweiziska alphyddor som även de hade dekorativt utformade trädetaljer och gärna synligt timmer. Denna stil kallas på engelska "Cottage style".
Schweizerstilen är däremot inte som det ofta påstås uppkallad efter arkitekten Georg Theodor von Chiewitz (1815-1862) trots namnens likhet. Chievitz var dock en betydelsefull arkitekt för träarkitekturen i Norden och har ritat ett flertal byggnader i Schweizerstil.
Den egentliga Schweizerstilen ses dock mycket sällan i Sverige. Istället beskriver termen en slags blanding mellan schweizerstil, villarkitektur och nyrenässans.
Mönsterförlagor till fasader och snickerier spreds i form av häften som kunde köpas för en billig penning i landsorten. Några av de mest spridda förlagorna var ritade av Charles Emil Löfvenskiöld och Adolf Wilhelm Edelsvärd.
Exempel på schweizerarkitektur:
Villa Lyran, Bredäng, Stockholm
Villa Fridhem, Gotland
Fjällnäs slott, Gällivare
Sunds gård, Värmdö
Lilla Hasselbacken, Stockholm
Klubbacken, Mälarhöjden, Stockholm
