Silt

Wikipedia

Silt är en finkornig jordart som har kornstorlek från 0,002 - 0,06 mm. Äldre benämningar för silt är mjäla och finmo.

Silt kan i vått tillstånd igenkännas genom att rulla ihop fuktat material till en boll och skaka på det, om det då bildas vatten på ytan är det silt (skakprov).Utrullningsprov är en annan metod.

Silt benämns även flytjord pga sin förmåga att då det vattenmättas helt förlora sin hållfasthet. Ravinbildning är vanligt förekommande i siltområden. I torrt tillstånd kan materialet cementera genom negativa portryck och kan då bilda höga och mycket branta slänter, som i Norrland kallas nipor.

Silt är ett tjälfarligt material, pga att materialet har stor kapillaritet och har en permeabilitet i rätt intervall.

Siltjordar förekommer bl.a. i Norrlands älvdalar under högsta kustlinjen, och i Säterdalen i Dalarna. Silt avsätts i långsamt strömmande vatten, jämför försiltning, som ofta används i betydelsen uppgrundning. Silt uppträder också som en beståndsdel i moräner.

Vindtransport av silt bildar på en del håll i världen, exempelvis i Kina, s.k lössjordar.