Sjuksköterska
Wikipedia
 |
Denna artikel eller detta avsnitt bör skrivas utifrån ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten. Se diskussionssidan för mer information. |
Sjuksköterska (Sverige; förkortning SSK) eller sjukskötare (Finland) arbetar med människor avseende praktiskt-kliniskt inriktad hälso- och sjukvård. Huvudämnet i utbildningen är idag omvårdnad (engelska nursing), som under de senaste decennierna etablerat sig som ett eget akademiskt ämne i många länder.
Sjuksköterskor tjänstgör bland annat på sjukhus, inom primärvård, skolor och äldreomsorg, men även inom företagshälsovård och inom läkemedelsindustrin.
På sjukhus arbetar sjuksköterskan ofta i team med annan vårdpersonal - läkare, undersköterskor samt exempelvis sjukgymnast, dietist och kurator. Läkaren har det medicinska ansvaret vad gäller diagnos och behandlingsval samt det övergripande patientansvaret. Sjuksköterskan har det omvårdnadsmässiga ansvaret, som bland annat innebär att den enskilde sjuke ska bli så väl omhändertagen som möjligt under sjukdoms- och vårdtiden. Ansvarsfördelningen inom teamen bygger i hög grad på god kännedom om de enskilda medlemmarnas specifika kompetens och yrkeserfarenhet.
[redigera] Svenska förhållanden
I Sverige bedrivs sjuksköterskeutbildningen på högskolenivå sedan 1982 och är sedan 1993 en treårig yrkesexamen; denna kombineras ofta med en medicine eller filosofie kandidatexamen med huvudämnet omvårdnad. Utbildningen varvar teori med klinisk träning, och då den är fullbordad är det möjligt att ansöka om legitimation som sjuksköterska från socialstyrelsen. Därmed ansluter sig också den nyutbildade till yrkets etiska regelverk.
För vissa tjänster krävs utöver den treåriga grundutbildningen också en specialistutbildning på mellan en och tre terminer. För tjänstgöring inom skolhälsovården krävs exempelvis en ettårig barnsjuksköterskeutbildning med inriktning mot öppen hälso- och sjukvård. Dessa utbildningar skaffar många grundutbildade sjuksköterskor efter några års praktiskt arbete.
Utbildningens längd har historiskt varierat från 1,5-3 år. Tidigare var sjuksköterskeyrket ett av få som anågs som en acceptabel sysselsättning för kvinnor. Yrket sades då vara ett kall och en del av yrkesutbildningen bestod av religiös skolning.
En sjuksköterska kallas ibland "syster" och vid tilltal kombineras det då med förnamnet ("syster Eva", eller för en man exempelvis "syster Bror"). "Sjuksyster" är en informell beteckning på en sjuksköterska medan "sköterska" kan syfta på både undersköterskor och sjuksköterskor.
Både kvinnor och män kan vara sjuksköterskor. Sveriges första manliga sjuksköterska utexaminerades redan 1953. Åtta procent av de sjuksköterskor som är medlemmar i Vårdförbundet är män. Den feminina ändelsen i Sverige lever kvar från den tiden då det enbart var kvinnor som arbetade i yrket. Numera kan man därför höra uttryck som "kvinnlig sjuksköterska", och att även manliga sjuksköterskor tituleras "syrra". De första männen som utbildade sig till sjuksköterskor hade ofta tidigare vårderfarenhet som mentalskötare i den psykiatriska vården eller som ambulansförare inom räddningstjänst, vilket idag är exempel på gymnasiala vårdutbildningar.
[redigera] Specialistinriktningar
Efter den treåriga grundutbildningen och kliniska praktik vidareutbildar sig många inom någon specialistinriktning med 1-1,5 års utbildning. Ibland, som i fallet med utbildning till ögonsjuksköterska kan den utbildningen byggas på med ytterligare 1 års universitetsutbilding med inriktning till ortoptist.
Barnmorskorna i Sverige hade fram till 1952 en självständig yrkesutbildning, men det är därefter en specialistutbildning på 1,5 år efter avlagd sjuksköterskeexamen. Barnmorskor kan därför också kallas syster.
Några specialistutbildade sjuksköterskor väljer också att komplettera med lärarutbildning. För att få undervisa på universiteten och högskolorna har man börjat kräva att de genomför en ordinarie forskarutbildning. Fortfarande finns det dock många högskoleadjunkter som undervisar blivande sjuksköterskor, alltså personer med lärarutbildning men utan forskarutbildning. I ökad utsträckning har forskare inom omvårdnad börjat anställas i landsting och ute på sjukhusklinikerna.
- Sjuksköterska inom akutsjukvård, med inriktning mot anestesi, intensivvård eller ambulanssjukvård
- Sjuksköterska inom internmedicin och kirurgi
- Sjuksköterska inom äldrevård
- Barnmorska
- Barnsjuksköterska
- Distriktssköterska
- Företagssköterska
- Onkologisjuksköterska
- Operationssjuksköterska
- Psykiatrisjuksköterska
- Ögonsjuksköterska
Röntgensjuksköterska är i Sverige en alternativ grundutbildning och ett eget legitimationsyrke. I vissa andra länder är det istället en specialistutbildning för sjuksköterskor.
