Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions Skogsindustri - Wikipedia, den fria encyklopedin

Skogsindustri

Wikipedia

Det har föreslagits att denna artikel bör slås ihop med Träindustri. (Diskutera)

Skogsindustri, industri som förädlar skogsbrukets råvaror. Typiska exempel på olika skogsindustrigrenar är sågverksindustrin som producerar trävaror som brädor och plankor av sågtimmer och massabruk som bereder pappersmassa av massaved. Pappersbruk, som gör olika typer av papper av massan, brukar också räknas till skogsindustrin, vilket inte är konstigt eftersom de flesta svenska papperstillverkarna till stor del producerar sin egen massa.

[redigera] Den svenska skogsindustrin

Sverige är tack vare ett framsynt skogsbruk och mycket skogsmark något av en skogsindustriell stormakt. Sverige räknas som världen näst största exportör av sågade trävaror, tredje största exportör av massa och fjärde största exportör av papper.

Massa- och sågverksindustrin är som regel inte direkta konkurrenter om råvaran eftersom de utnyttjar olika fraktioner av den avverkade veden. De grova, raka och rötfria stockarna som främst skördas vid slutavverkningar blir sågtimmer, medan de klenare stockarna blir massaved, värt att notera är dock att cirka 35 procent av sågtimret blir sk cellulosaflis, vilket är en utmärkt massa- och pappersråvara.

Under 1990- och 2000-talet har massaindustrin, i takt med att ökade marknadspriser och statliga pålagor pressat upp oljepriset, fått kännas vid konkurrens från värmeverk som till viss del börjat elda med massaved. Detta har inte direkt setts med blida ögon från massaproducenterna som under lång tid haft närmast monopol på massavedssortimentet. De hävdar att det ur samhällsekonomiskt perspektiv är förkastligt att utvinna bioenergi ur prima massaved. Detta är dock en fråga som objektivt sett är omöjligt att i dagsläget få svar på.

På liknande sätt har de svenska tillverkarna av spånskivor bemött ökad konkurrens om sågverkens sågspån.

År 2004 råder det goda konjunkturer i både skogsindustrin och skogsbruket. Sågverken har efter ett antal mycket magra år på 1990-talet börjat visa vinster, massaindustrin går bra och de svenska skogsägarnas avverkningsrekord, satt år 2003, kommer troligen slås återigen. Skogsstyrelsen har till och med gått ut och varnat för att avverkningarna håller på att tangera gränsen för vad som är långsiktigt hållbart om landets virkesförråd ska kunna hållas på en konstant nivå, givet dagens skogsbruksmetoder.

[redigera] Företagsstruktur

Den svenska skogsindustrin domineras av ett fåtal börsnoterade koncerner som i regel bedriver både massa- och sågverksrörelse. Ofta äger företagen även stora mängder skogsmark som kompletteras med inköp av rundvirke från privata skogsägare och virkeshandlare och i viss mån även import. De stora svenska skogsbolagen är Holmen, Stora Enso, SCA, Korsnäs och Billerud.

På massasidan har strukturrationalisering gått så långt att endast någon enstaka privatägd aktör återstår, medan det fortfarande, åtminstone i vissa delar av södra Sverige, finns många mindre privatsågar.

Ett alternativ för landets privata skogsägare är att leverera deras timmer och massaved till den lokala koperativa skogsägarföreningen. Södra Skogsägarna (egentligen Södra Skogsägarna, ekonomisk förening) är verksamma i hela Götaland och är kanske Sveriges framgångsrikaste skogsägarförening.

Sveaskog (tidigare Assi Domän, Domänverket m.m.) som äger statens skogar intar en särställning. Företaget äger en stor del av Sveriges skogsmark och levererar virke till de stora skogsbolagen, men har samtidigt, vilket är kontroversiellt i vissa kretsar, mycket industri i egen regi. Se även


Andra språk
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu