Snor

Wikipedia

	Denna artikel innehåller ifrågasatta faktauppgifter.
	Se diskussionssidan, eller historiken, för mer information. Rätta gärna felaktigheter.

Snor kallas det slem som bildas av slemhinnorna i näshålan. Snorets uppgift i en frisk näsa är att samla upp och bära ut dammpartiklar, smuts och mikroorganismer ur näsgångarna så att de inte ansamlas och orsakar sjukdom. Snor kan därför innehålla en del bakterier och virus. Snor är först slem, men kan torka till klumpar längre fram i näsan. Det är vanligt att barn äter snor, vilket kan tyckas vara en äcklig ful ovana, men på senare tid har teorier framkommit att detta beteende kan stärka immunförsvaret genom att kroppen lär sig oskadliggöra de bakterier och virus som följer med snoret.

Vid olika sjukdomar, exempelvis förkylning kan slemhinnorna bli inflammerade och vätskefyllda (akut rinit), varvid mängden snor ökar markant. Den vanligtvis gulaktiga färgen beror på vita blodkroppar, med viss inblandning av röda sådana. Vid vistelse i förorenad luft tenderar dock snor att ha en mer gråaktig färg. Vid sjukdomar är de vita blodkropparna mycket aktiva med att bekämpa de främmande virus som infekterat kroppen.