Spikklubba (vapen)
Wikipedia
Spikkubba var ett vapen som främst användes under medeltiden. Vapnet bestod utav ett skaft som hade en tung klump, försedd med utstickande spikar eller piggar, i ena änden. Detta var ett närstridsvapen som var avsedd att slå folk med och för att ge krossskador. Vapnet kunde göra stor skada och slå igenom tjock rustning men var oftast klumpigt och otympligt.