New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Diskussion:Språk i Afrika - Wikipedia, den fria encyklopedin

Diskussion:Språk i Afrika

Wikipedia

[redigera] Afrikaans

Varför listas afrikaans som ett "europeiskt språk"? Afrikaans talas till största del i Afrika och är ett språk som bildats i afrika. Superfinnen 11 juni 2006 kl.17.19 (CEST)
Afrikaans är ett europeiskt språk eftersom det har sitt ursprung Europa. Engelska är också ett europeiskt språk, trotts att de flesta talarna bor utanför Europa. Vad menar du förresten med bildats? Enligt min mening har afrikaans till 99% bildats i Europa och det är egentligen bara de absolut yngsta elementen i språket som tillkommit i Afrika. Aaker 16 januari 2007 kl. 18.31 (CET)
Afrikaans finns väl inte i Europa? Det är väl ett språk som har utvecklats i Afrika?/Nicke L 17 januari 2007 kl. 10.59 (CET)
Det är definitivt ett Europeiskt språk i rent släktskapsmässigt, som utvecklats i tusentals år i Europa innan det kom till Afrika. Det enda afrikanska med språket skulle vara att det talas i Afrika. Men i så fall är till exempel franska också ett afrikanskt språk eftersom de flesta fransktalande bor i Afrika. Man bör kanske ifrågasätta behovet av artikeln. Enligt min mening borde den byta namn till "Språk i Afrika". Aaker 29 januari 2007 kl. 17.51 (CET)
Det stämmer väl inte att afrikaans har utvecklats i Europa innan det kom till Afrika? Franska talas däremot både i Europa och i Afrika och fanns i Europa innan det fanns i Afrika. "Språk i Afrika" är kanske ett bättre namn. Artikeln har tidigare hetat "Afrikas språk"./Nicke L 29 januari 2007 kl. 17.55 (CET)


Det stämmer väl inte att afrikaans har utvecklats i Europa innan det kom till Afrika? Jag förstår din poäng, du menar ungefär; att eftersom Afrikaans fick sitt namn efter att språket kommit till Afrika och eftersom språket utvecklats en del där och de flesta afrikaansktalande bor i Afrika så är det ett Afrikanskt språk. Men jag håller inte med. Afrikaans (eller snarare det som skulle komma att kallas afrikaans) utvecklades talades i Nederländerna och Flandern. Afrikaans är mer lik dåtidens nederlänska än dagens standardnederländska. Det är inte så att de nederländska kolonisatörerna hittade på ett helt nytt språk när de kom till Afrika. Därför är afrikaans i grund och botten ett europeiskt språk (om det nu finns sådana). Jag hoppas att du försår vad jag menar. Aaker 29 januari 2007 kl. 18.22 (CET)
Jag förstår vad du menar, men jag håller inte med dig. Det är godtyckligt vad som räknas som ett språk och vad som räknas som en variant av ett annat språk. Afrikaans som standardiserat språk måste ha uppstått i Afrika, så då tycker jag att det är olämpligt att kalla det för ett europeiskt språk./Nicke L 29 januari 2007 kl. 18.29 (CET)
Felet är artikelns titel som ger sken av att visa på en gruppering av samma dignitet som t.ex. romanska språk eller semitiska språk. Den gamla titeln, Afrikas språk, var bättre. Eller språk i Afrika. Jfr. alla kategorier som hetat "Svenska ..." men bytts ut mot "... i Sverige" eller "Sveriges ...". /Dewil 29 januari 2007 kl. 18.37 (CET)
Jag håller med om det. Det är bättre att den heter "språk i Afrika", eftersom det tydligare visar vad det rör sig om. Jag flyttade den till "afrikanska språk" därför att det blev lättare att formulera inledningen då, men det är nog bäst att flytta den igen./Nicke L 30 januari 2007 kl. 00.02 (CET)
Jag lägger in afrikaans under de europeiska språken fast med en förklaring. Jag hoppas att ingen blir arg. Aaker 1 februari 2007 kl. 22.07 (CET)
Notera att två av de tre artikelkällorna klassificerar afrikaans som ett afrikanskt språk. (Observera också att ordet faktiskt betyder "afrikanska".)Jörgen B 10 februari 2007 kl. 18.24 (CET)

[redigera] Tveksam kategorisering

Diskussionen ovan visar på en begreppsmässig svårighet. Det är alltför lätt att tolka attributet afrikansk som någon sorts grundläggande egenskap: "Sådant som egentligen och i botten hör ihop med afrika och afrikaner". Förr fanns nog en sådan sorts uppfattning om det afrikanska, men såvitt jag vet anses det inte i dag finnas fog för det.

Med andra ord: Vissa språk inom den afroasiatiska språkgruppen är främst eller enbart kända från Afrika; andra (som klassisk arabiska och många andra semitiska språk) främst eller enbart från Asien. Det går ändå att splittra upp språken geografiskt, men man bör då medvetet göra det på rent geografisk grund och ingen annan. Amhariska är tveklöst ett semitiskt språk. Att det talas i Etiopien beror på att semitisktalande personer flyttade dit från Asien för ett bra tag sedan. Dagens amhariska är inte identiskt med det semitiska språk som de språkliga förfäderna till dagens amharisktalande talade. Språket har modifierats till dagens språk i Afrika. Därför kan vi säga att rent geografiskt är amhariska ett afrikanskt språk.

Byt ut 'amhariska' → 'afrikaans', 'Asien' → 'Europa', 'semitiskt' → 'germanskt', och 'Etiopien' → 'Sydafrika' i resonemanget och slutsatserna ovan. Alla premisserna håller (även om 'för ett bra tag sedan' innebär ett färre antal århundraden för afrikaans än för amhari); alltså även slutsatsen (om man inte i stället argumenterar för att Tigrinja och Amhari skall klassificeras som asiatiska språk): Därför kan vi säga att rent geografiskt är afrikaans ett afrikanskt språk.

Observera uttrycket "språkliga förfäder". Språk ärvs ju kulturellt, inte biologiskt. De afrikaanstalande som klassificerades som 'färgade' under apartheidregimen hade sina språkliga förfäder i Europa precis lika mycket som de som klassificerades som 'vita' afrikaanstalande, även om de delvis hade helt andra biologiska förfäder. Jag känner för litet till Abessiniens/Etiopiens gamla historia för att avgöra hur det ligger till i det fallet; men min gissning är att dagens etiopier inte är av rent asiatisk härstamning.

Slutsats: Uppdelningen av språk på världsdelar bör bara göras om den görs på rent geografisk grund, utan att diskutera om språket "egentligen" till sin karaktär hör till ett annat område. Alternativt bör vi helt slopa uppdelningen av språk efter världsdelar.Jörgen B 10 februari 2007 kl. 18.24 (CET)

Instämmer till fullo. Denna artikel bör behandla de språk som talas inom den geografiska regionen Afrika. Andra typer av indelningar gör bättre i olika typer av språkfamiljsartiklar.--sanna 10 februari 2007 kl. 19.28 (CET)

[redigera] Visslingar i stället för språk?

Skrivningarna om teckenspråk och visslingar skulle jag gärna ha direkta referenser till. Jag känner till ett visselspråk på en afrikansk ögrupp (Kanarieöarna); men det beskrivs som att man medelst visslingar (även över längre avstånd) förmedlar tillräckligt mycket av ordmelodi o. d. för att den lyssnande skall förstå det på sitt vanliga språk, d. v. s. spanska. (Afrikanerna på Kanarieöarna talar alltså spanska; men eftersom spansk spanska är ett sammanhållet språk med gemensam ortografi och språkutveckling, tycker jag inte att det bör kallas "ett afrikanskt språk".)

Det finns vidare vissa språkljud i vissa afrikanska språk, som är ovanliga i exempelvis indoeuropeiska språk. Om visslingar syftar på visselljud som ett del av ett språk, så är det inte 'visslingar i stället för språk'. Också därför är jag mycket intresserad av att få läsa vidare om detta någonstans.Jörgen B 10 februari 2007 kl. 18.24 (CET)

Det fanns en gammal formulering om "språk som använder visslingar istället för tal" som jag formulerade om [1]. Jag vet inte varifrån det kommer./Nicke L 10 februari 2007 kl. 23.15 (CET)
Av historiken att döma skrev Aaker detta redan när h*n gjorde de inledande redigeringarna av artikeln. Som jag skrev så tror jag inte alls att det är något rent påhitt... men om man kan gå till källorna, så kan det vara lättare att avgöra hur mycket och på vilket sätt det bör stå om detta.Jörgen B 11 februari 2007 kl. 14.31 (CET)

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu