Stämgaffel
Wikipedia
Stämgaffel, gaffelformat redskap som används dels för att åstadkomma en referenston vid stämning av musikinstrument, dels för att ge en referenston vid tongivning vid sång a cappella. Vid slag mot till exempel ett finger uppstår en ton, vanligtvis ett ettstruket A med frekvensen 440, 442 eller 444 Hz.
I sångsammanhang har stämgaffeln stor användning, medan dess funktion vid stämning av instrument allt oftare ersatts med elektroniska stämapparater.
Den rent fysikaliska anledningen till att en ton uppstår är att stämgaffelns bägge skänklar sätts i vibration vid anslaget. Det medför att förtätningar och förtunningar uppstår i luften kring instrumentet, på samma sätt som kring en sträng. Kortare skänklar ger fler svängningar per sekund och därmed en högre ton.
