Stånd (samhällsklass)
Wikipedia
Stånd, en av flera grupper i ståndsriksdagen, som dels i och med detta motsvarade en politisk gruppering, dels företrädare för en slags socialklass. I Sverige var ständerna efter reformationen adelsståndet, prästståndet, borgarståndet och bondeståndet. Dessa representerade adeln, prästerskapet, borgarna och bönderna i riksdagen till representationsreformen 1866 då systemet ersattes av en tvåkammarriksdag. Ständerna uppkom under medeltiden.
Ständerna var inte indelade efter ekonomisk situation, utan efter verksamhetsområde. Ens position i samhället var ärftligt; det förekom ståndscirkulation, men det var mycket ovanligt. För att bli borgare krävdes att man eller ens förfäder vunnit burskap i en stad, för att tillhöra adelsståndet att ätten erhållit adelsbrev eller liknande bekräftelse samt blivit introducerad på Riddarhuset. Bönderna var markägare och var verksamma med att producera livsmedel, borgarna var verksamma inom näringslivet, prästerna inom kyrkan, och adeln som ämbetsmän och militärer. En del människor var inte representerade av något stånd. Vid ståndsmöten, som ständerna hade var för sig i anslutning till riksdagarna, närvarade utvalda eller särskilt uppsatta personer för sin grupp. Undantaget var adeln, då samtliga adelsmän närvarade vid ståndsmötena.
Det fanns länder med andra ståndsuppdelningar. Ett exempel är Frankrike, där man hade adel, präster och det tredje ståndet.
