Större strandpipare
Wikipedia
| ?Större strandpipare | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Familj: | Pipare och vipor Charadriidae |
| Släkte: | Strandpipare Charadrius |
| Art: | Större strandpipare |
|
|
|
| §Charadrius hiaticula Auktor: Linné, 1758 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Större strandpipare (Charadrius hiaticula) är en fågel som tillhör släktet strandpipare i familjen pipare och vipor.
Innehåll |
[redigera] Utseende och läte
Den större strandpiparen är mycket lik sin släkting mindre strandpipare, men är förstås större. En vuxen större strandpipare blir 18 till 20 centimeter stor och väger 40 till 80 gram. Vingbredden är 40 till 55 centimeter.
Ryggen är gråbrun och undersidan vit. Den korta näbben är mörk framtill och gul baktill. Benen är gulaktigt färgade och ögonen svarta. Den främre delen av huvudet är svart-vitt tecknad. Den har också ett bred svart halsring. Till skillnad från mindre strandpiparen har större strandpiparen vitt vingband, som man tydligt kan se i flykten. Hanar och honor har samma färgning.
Lock- och varningslätet är ett tvåstavigt "tu-ipp".
[redigera] Utbredning
Större strandpiparen lever huvudsakligen på karga, vegetationslösa havskuster i mellersta och norra Europa. Vid vattensamlingar i inlandet är den endast en sällsynt gäst. På vintern flyttar mångar större strandpipare till Medelhavsområdet.
I Sverige häckar två underarter: C. h. tundrae i fjällen och Norrlands inland, C. h. hiaticula längs kusterna.
[redigera] Häckning och betende
Större strandpiparen blir könsmogen efter ett år och häckar från maj till augusti. Boet är en grop på marken med små stenar runt. Honan lägger fyra sandfärgade, mörkfläckiga ägg som ruvas av båda föräldrarna i 23 till 25 dagar tills de kläcks. Efter tre till fyra veckor är ungfåglarna flygfärdiga. Om en inkräktare hotar att angripa boet lockar föräldrarna den i en annan riktning för att skydda ungarna.
Den kan bli upp till 11-12 år gammal.
[redigera] Föda
Större strandpiparen livnär sig av maskar, snäckor, kräftdjur, spindlar, insekter och deras larver.
[redigera] Namn
Större strandpipare kallades förr i Skåne för sandrulling eller gryll. Andra föråldrade namn är tilla eller tillika. På samiska heter den bovedak (Sven Nilssons Foglarna 1858).
[redigera] Källor
- Sandregenpfeifer i tyskspråkiga Wikipedia 6 september 2005
- Roland Staav och Thord Fransson, Nordens fåglar (1991), andra upplagan. Stockholm: Norstedts. sid. 170. ISBN 91-1-913142-9.
[redigera] Externa länkar
Commons har fler bilder relaterade till Större strandpipare
