Sten Heckscher
Wikipedia
Sten Heckscher, född 29 juli 1942 i Stockholm, är en svensk jurist, ämbetsman och politiker (socialdemokrat). Son till högerpartiledaren Gunnar Heckscher och sonson till ekonomihistorikern Eli F. Heckscher.
Heckscher tog jur.kand.-examen i Uppsala 1968. Direkt därefter engagerade han sig i Krum, Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering. Bland annat stred han för rättvis behandling av kumlafångarna. Arbetet för Krum ledde till att Heckscher 1977 fick i uppdrag att utreda kriminalvården åt BRÅ, Brottsförebyggande rådet.
Heckscher knöts 1979 till justitiedepartementet och blev 1987 av justitieminister Anna-Greta Leijon utsedd till statssekreterare. Han blev kvar även efter att Leijon i samband med Ebbe Carlsson-affären 1988 avgick som justitieminister; Leijons efterträdare Laila Freivalds sägs ha krävt att Heckscher skulle vara kvar som statssekreterare för att hon skulle acceptera statsrådsposten.
Vid de borgerliga partiernas seger och regeringsbildning 1991 blev Heckscher generaldirektör och chef för Patent- och registreringsverket.
Heckscher utsågs 1994 till näringsminister i Ingvar Carlssons regering, men lämnade regeringen 1996, då han utsågs till rikspolischef. Han utsågs 2004 till kammarrättspresident vid Kammarrätten i Stockholm med tillträde 1 januari 2005. Som sådan efterträdde han Per Anclow. Till Heckschers efterträdare som rikspolischef utsågs Stefan Strömberg.
| Företrädare: Per Westerberg |
Sveriges näringsminister 1994-1996 |
Efterträdare: Anders Sundström |
