Stig Sjödin
Wikipedia
Stig Sjödin, född år 1917 i Högbo, Gävleborgs län, död 1993 i Stockholm, var en svensk poet och författare.
Som andra arbetarpojkar fick han sitt första jobb i järnverket på det gamla Bruket i Sandviken. De intryck han där fick och de kamrater han umgicks med kom att bilda underlag för hans diktning, vilket inte hindrat honom från att även uttrycka sig med kärleks- och naturlyrik. Han brukar räknas in bland proletärförfattarna.
Han ligger begravd på Katarina kyrkogård och ett Stig Sjödinpris har instiftats till hans minne.
[redigera] Bibliografi
- Blindgångare 1945
- Sommarpredikan 1947
- Sotfragment 1949
- Nattliga besök 1950
- Molnskugga 1955
- Dikter 1957
- Asparnas tält 1959
- Sånger i stål 1962
- Bo bortom tullen 1966
- Har ni flaggproblem? 1970
- Klarspråk 1971
- Livets starka smak 1974
- Förklaringstapet 1977
- Hjärtats heta smedja 1979
- Arbete och människovärde 1981
- Näverbrev 1988
- Dikter i Folkets hus 1988
- Läkebok, nedresa 1993
- Gråspettens öga 1993
- Det rör sig 1998
- Ur tillsvidarelådan 1999
- Bruksnoveller 2003
- Naturlig avgång 2004
[redigera] Priser och utmärkelser
- ABF:s litteraturpris 1949
- Tidningen VI:s litteraturpris 1950
- Bellmanpriset 1972
- Carl Emil Englund-priset 1972 (för Klarspråk)
- Hedenvind-plaketten 1989
- Ferlinpriset 1991
