Stoll
Wikipedia
Äv. "stollgång". En stoll är en horisontell ort (gruvgång), som i sin ena ände har förbindelse med dagen. Oftast finns stollens öppning i en bergssida eller sluttning och leder in till brytrum eller längre in belägna schakt. Ett vanligt syfte med stollgångar var att dränera en gruva från vatten. Innan ångmaskinens genombrott var länshållningen ett av gruvdriftens stora problem.
Stollgångar drevs oftast med tillmakning och tog då mycket lång tid att färdigställa. I vissa fall fick ett särskilt schakt drivas från dagen längre in längs stollens sträckning för att släppa ut rökgaserna från tillmakningsbrasorna, en s.k. "lichtloch". Stollgångar användes mest i äldre gruvbrytning (före ca 1850-talet), men enstaka exempel på modernare stollgångar finns, t.ex. i Malmberget och i Zinkgruvan (den senare dock plomberad).
Stoll är även ett mindre förekommande efternamn i Sverige.
