Strålben

Wikipedia


Vänster strålben, bakifrån respektive framifrån

Strålbenet och armbågsbenet sedda bakifrån (dorsalt) med den proximala änden uppåt (armbågen) och den distala nedåt (handleden).

Strålben, spolben (latin: radius) är, i människans skelett, tillsammans med armbågsbenet (ulna) ett av benen i underarmen. Strålbenet ledar i armbågsleden (art. cubiti) både till överarmsbenet (humerus) och till armbågsbenet. I handleden (art. radiocarpea) ledar strålbenet till handloven (carpus) och till armbågsbenet.

Strålbenet sitter lateralt om armbågsbenet, mellan armbågen och tummen, och är mindre och kortare än armbågsbenet. Dess distala (yttre) ände utgör större delen av handleden men dess proximala utgör en mindre del av armbågsleden.

[redigera] Proximala extremiteten

Strålbenets proximala ände består av ett huvud (caput radii), en hals (collum radii) och en tuberkel (tuberositas radii).

Huvudet har formen av en cylinder. I dess övre yta finns en grund fördjupning som ledar mot överarmsbenets "lilla huvud" (capitulum humeri). Sidorna på huvudet (circumferentia articularis radii) är släta och ledar medialt mot armbågsbenet (incisura radialis).

Halsen är slät och rund. På dess baksida finns en ås där delar av m. supinator har sitt fäste.

Medialt nedanför nacken finns en tuberkel. Vid dess grova baksida fäster m. biceps brachii och på dess släta framsida finns en bursa som avskiljer muskelsenan från benet.

[redigera] Skaftet

Strålbenets skaft (corpus radii) har en prismatisk form och består av tre kanter (margo volaris, dorsalis och interossea) och tre ytor (facies volaris, dorsalis och lateralis). Skaftet är smalare upptill än nedtill och lätt krökt. Lateralt är det konvext.

[redigera] Kanter

Den främre kanten (margo volaris) avskiljer den volara från den laterala ytan. Kanten sträcker sig från tuberklens nedre del ned till processus styloideus främre del.