Straffteori
Wikipedia
Man räknar normalt med fyra huvudideologier som i olika mån motiverat brukandet av straff som påföljd för brott. Dessa indelas i:
Det straffrättsliga systemet bygger i viss mån på allmänprevention i sig, dvs tanken att systemets förefintlighet leder till lägre brottslighet. Påföljdernas svårhet kan dock i större eller mindre utsträckning bygga på dess tänkta allmänpreventiva effekt. Empiriska studier visar dock att straffens svårhet inte har någon allmänpreventiv effekt.
Individualprevention innebär i viss mån ett antagande om samma effekt men på individuell nivå, men kan även innefatta åtgärder som syftar till att rehabilitera en viss brottsling, så kallade behandlingsteorier.
Inkapaciteringsteorin bygger på den i och för sig oemotsägliga presumtionen att en inlåst brottsling inte kan begå ytterligare brott, i vart fall inte utom murarna för densammes fängelse. Teorin som i avsevärd omfattning ligger till grund för påföljdssystemen i många amerikanska delstater leder ofta i praktiken till en stor andel mycket långa fängelsestraff. Inkapacitering kan även berättiga straff som dödsstraff och stympning.
Proportionalitet, eller "just deserts", som med vissa icke oväsentliga undantag ligger till grund för det svenska påföljdssystemet bygger på tanken att ett visst brott skall följas av en påföljd som är såväl proportionerlig i förhållande till brottet i sig som till andra brott av andra svårhetsgrader. Teorin ger, åtminstone sett utifrån den senare av de två aspekterna, i sig inte svar på hur svåra påföljder som är proportionella i ett visst givet fall, men i kombination med den humanitetsprincip som präglar de flesta moderna påföljdssystem torde det vara rimligt att straffen sätts så lågt som möjligt med hänsyn taget till allmänpreventionen. Tanken är att straffen sätts på den lägsta möjliga nivå där de fortfarande avskräcker icke-kriminella från att begå dem. Det finns ingen stat i världen som idag använder sig av human proportionalitet.
Det finns även känslomässiga motiveringar till straff, se hämnd.
