Strykjärn
Wikipedia
Strykjärn används för att göra textilier släta genom strykning efter tvätt. Innan elektriciteten gjorde sitt intåg användes strykjärn av gjuten mässing som försågs med ett glödhett lod i strykjärnets ihåliga mitt. Värmen spred sig då till strykytan på järnet. När vedkaminer medgav att järnet värmdes direkt på spisen blev strykjärn i massivt järn vanligare.
Textilier stryks enklast när de är lite fuktiga, dock inte våta, och stänkflaskor gjorde man av glasflaskor vars lock försågs med hål.
Nästa steg i utvecklingen var strykjärn som värmdes elektriskt och i dagens läge är det fåtal strykjärn, d.v.s. pressjärn, som inte är försedda med möjlighet att få ånga för de textilier som tål sådan hög temperatur.
Om mängden ånga och värmen i sig ändå inte ger ett skrynkelfritt resultat kan man strykpressa istället, dvs använda en väl urvriden trasa emellan, och stryker trasan torr mot den textil som skall strykas.
Strykjärn omtalas i Kina redan på 300-talet e.Kr. Till Norden kom den runt 1500-talet när behovet uppstod att efterbehandla linnetyger.
Det elektriska strykjärnet uppfanns 1882 i USA, men spridningen dröjde till 1920-talet. År 1924 uppfanns termostatstrykjärnet och 1926 ångstrykjärnet.
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som berör Strykjärn
