Sulfitcellulosa
Wikipedia
Sulfitcellulosa är dagens namn på den form av pappersmassa som uppfinnaren Carl Daniel Ekman tog fram på hösten år 1871.
Anledningen till denna framgång var att det i mitten av 1800-talet var en stor brist på papper. Man gjorde i huvudsak papper av lump, bomull eller linne. Det var en dyr metod med insamling osv. De metoder som fanns för att använda trä medförde dålig kvalitet och missfärgning av papperet. Om man istället tillverkade papperet enligt sulfitmetoden så blev papperet bättre och inte lika lätt missfärgat.
Ett litet problem i sammanhanget är att det luktar väldigt illa att tillverka. Man brukar säga att: "Sulfit luktar skit, sulfat luktar mat - fast tvärtom". Bruksorter som Skutskär och Grycksbo luktade på den tiden inte speciellt inbjudande.
