Teosofiska Samfundet
Wikipedia
Teosofiska Samfundet, religionsfilosofiskt sällskap, stiftat 1875 i New York, i Sverige sedan 1889, idag uppdelad i flera grupper vilka sammantaget kallas den Teosofiska Rörelsen, det tre största teosofiska samfunden är Teosofiska Samfundet Pasadena, United Lodge of Theosophists och Teosofiska Samfundet Adyar
Innehåll |
[redigera] Teosofisk Rörelsen Syften
De olika teosofiska samfunden formulerar syften olika, och de har haft olika formulering genom historien. Men grunddragen är:
- 1. Att bilda en kärna av Universellt Broderskap inom mänskligheten utan att fästa avseende på ras, troslära, kön, samhällsställning eller hudfärg.
- 2. Att studera forntida och moderna religioner, filosofier och vetenskaper, samt klargöra vikten av sådant studium.
- 3. Att utforska de oförklarliga naturlagarna och de latenta psykiska krafterna i människan.
[redigera] Teosofiska Rörelsens valspråk
”Det finns ingen religion, högre än Sanningen.”
[redigera] Från 1875 till 1895
Teosofiska Samfundet stiftades i New York den 8 september 1875, av Helena P. Blavatsky, William Q. Judge och Henry S. Olcott. Dess första offentliga möte hölls i Mott Memorial Hall i New York den 17 november 1875, varför detta datum felaktigt ibland anges som dagen då samfundet stiftades. 1878 flyttade Blavatsky och Olcott till Indien, först Bombay och där efter till Adyar, för att verka för samfundets spridning där. Genom att Olcott och Blavatskys bosättning i Adyar, kom samfundets internationella högkvarter att förläggas ditt. 1885 lämnar Blavatsky Indien och återflyttar till Europa. Först till Tyskland och därefter Holland, där hon skriver sitt magnum opus Den Hemliga Läran, vilken kom att bli ryggraden i den teosofiska litteraturen och utgavs 1888. 1887 bosätter hon sig i London, var hon också kom att avlida, fyra år senare. Här stiftar han Teosofiska Samfundets Europeiska Federation, med sig själv som president på livstid, men också Blavatskylogen vilken kom att utgöra grunden och stommen i hennes esoteriska arbete. Orsaken var att högkvarteret i Adyar hade utvecklats i en rikning som hon uppfattade inte var i samklang med samfundets ursprungliga intentioner.
[redigera] Splittringen 1895
Teosofiska Samfundet splittrades 1895 då den amerikanska sektionen under ledning av dess generalsekretrare William Q. Judge, vilken också var internationell vice president, förklarde sig självständig från det internationella högkvarteret i Adyar. Orsaken var att den tämligen nya medlemmen Annie Besant, vilken fort kommit att inneha ledande funktionen i samfundet, hade börjat distansera sig från det ursprungliga programmet, och den urspungliga läran. Judge vilkens hälsa var svag, befarade att hela samfundet skulle riskera att lämna den ursprungliga vägen, då han var borta, om han inte skiljde ”sin” sektion från Adyar. Han insåg att han i alla fall kunde ”rädda” en del. Olcott var fortfarande formellt samfundets president i Adyar, men den verkliga makten låg i händerna på Annie Besant, och hennes ”lärare”, först Dr. Chakravasti och där efter C.W. Leadbeater. De indiska logerna stödde nästan mangrant Besant, medan de europeiska splittrades. Den delen av Teosofiska Samfundet vilket hade sitt centrum i Adyar, kom fort att utveckla i en så kallad neoteosofisk, eller psuedoteosofisk, rikning. En väg som den delvis fortfarande är inne på idag. Denna grupp kallas Teosofiska Samfundet Adyar. Den delen som följde Judge kallades först Teosofiska Samfundet i Amerika, och numera Teosofiska Samfundet Pasadena.
[redigera] Teosofiska Samfundet Pasadena
W.Q. Judge avled 1896, och delades ledningen i det amerikanska samfundet först mellan Ernest T. Hargrove och Katherine Tingley, men efter 1897 var Tingley ensam ledare. Hon blidade då Universella Broderskapet vari Teosofiska Samfundet blev en underavdelning. Samma år som hon blev ledare, grundade hon samfundets nya centrum i Point Loma i Kalifornien. Där grundade hon det Teosofiska Universitetet, Raja Yoga Skolan (från förskola till tredje ring på gymnasiet) och byggde den första grekiska teatern i U.S.A., bland mycket annat. Raja Yoga Skolan verkade efter det pedagogiska system som Tingley utvecklade med teosofin som grund, vilket hade ett flertal skolor i U.S.A., på Kuba och det planerade på andra håll i världen ex. Tyskland och Sverige. 1907 befann hon sig i Sverige på en föreläsningturne, och då hon befann sig i Stockholm fick hon audien hos Konung Oscar II. Kungen var mycket intresserad och välvilligt inställd till hennes arbete, så lät henne leasa kronomark på Visingsö i Vättern för att sätta upp ett ”andra Point Loma” där. Där skulle även finnas ett permanet ”grundskolan” enligt Raja Yogapedagogiken, men Svenska Kyrkans prästerskap i området protesterade, mot vad dom kallade "nyhedendom". Vad det verkligen handlade om var att dom riskerade att förlora kontrollen dom hade över utbildningsväsendet, och att deras makt och inflytande därmed skulle beskäras. Dom vann en delseger, och på Visingsö kom bara en teosofisk sommarskola att etableras, vilken verkade årligen fram till 1937, och där efter sporadiskt tills början av 1950-talet. Färjan mellan Gränna och Visingsö bär i dag namnet ”Madam Tingley”.
Katherine Tingleys ledareskap var ofta starkt i frågasatt, på grund av hennes ofta hårda metoder för att upprätthälla etiken och moralen inom samfundet, vilken ibland beskrevs som nära in på övermänsklig. Detta resulterade i flera utbrytningar och nybildningar, och den mest kända är United Lodge of Theosophists.
Efter Katherine Tingley bortgång 1929 övertog ledarskapet av G. de Puruker, vilken återgick till de tidigare arbetsmetoderna och flyttade samfundets högkvarter till först Corvina, och där efter Pasadena, där det finns idag.
[redigera] United Lodge of Theosophists
Bildades i Los Angeles 1909 av en grupp teosofer och teosofistuderande under ledning av Robert Crosbie. Finns verksam i Sverige sedan slutet av 1970-talet.
[redigera] Teosofiska Samfundet Adyar
De vilka såg Annie Besant som samfundets ledare under konflikterna 1894-95, tillhör den gruppering vilken kallar sig för Teosofiska Samfundet Adyar. Dess historia utpräglas av många konflikter, interna problem och ett tydligt distanserande från det urspungliga programmet och de idéer vilka låg till grund för de urspungliga T.S. Annie Besant tillsammans med sin ”lärare” och medarbetare C.W. Leadbeater grundlade den lära, vilken kallas neoteosofi eller pseudoteosofi, som är samfundets läromässiga grund. Den har varit nära knuten till Liberala Katolska Kyrkan.
[redigera] Teosofin i Sverige
Samfundet i Sverige stiftades 1889, på initativ av författaren Viktor Rydberg. Samfundets förste president i Sverige var läkaren Dr. Gustav Zander.
