Tryggare kan ingen vara
Wikipedia
Tryggare kan ingen vara är en psalm skriven av Lina Sandell-Berg cirka 1850 som hon bearbetade 1855. Kort efter att texten skrevs drunknade Lina Sandell-Bergs far under en båtresa i hennes närvaro. Oscar Lövgren anger i sin bok om Lina Sandell att texten genom faders oväntade död strax efter, symboliserade en slags föraning om vad som komma skulle, som kännetecknade Lina Sandell och även fadern vid flera tillfällen.
Tryggare kan ingen vara hette i den första versionen den Trygghet och i en andra version Guds barns trygghet. Enligt legenden satt hon upp i ett stort askträd intill prästgården när hon skrev sången.
Den publicerades i Herde-Rösten 1892 med fem verser, utan angiven författare. De i andra publikationer ingående sex verserna har kortats till fem från och med 1937 års psalmbok.
Psalmen är sannolikt den mest använda doppsalmen, men kan även användas som julsång (stjärnan kan då syfta på Betlehemsstjärnan). Den är också ganska vanlig som begravningspsalm.
Melodin uppges vara en svensk variant av tysk folkmelodi, men i Koralbok för Nya psalmer, 1921 anges två olika melodier, en a-melodi av Ivar Widéen från 1919 och den andra som "folkmelodi".
1925 översattes sången till engelska, där den heter Children of the Heavenly Father.
[redigera] Publicerad i
- Lovsånger och andeliga visor 1877 som nr 87 med tio verser och titeln "Guds barns trygghet".
- Stockholms söndagsskolförenings sångbok 1882 som nr 51 under rubriken Sånger af allmänt innehåll, med fem verser och titeln "Guds barns trygghet".
- Herde-Rösten 1892 som nr 45 under rubriken "Guds barns trygghet".
- Svensk söndagsskolsångbok 1908 som nr 194 under rubriken "XVII Guds barns trygghet"
- Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 som nr 326 under rubriken "C. Guds barns trygghet 319-357".
- Nya psalmer 1921 som nr 622, tillägget till 1819 års psalmbok under rubriken "Det Kristliga Troslivet: Troslivet i hem och samhälle: Det kristna hemmet: Äkta makar + några okända rubriker".
- Svensk söndagsskolsångbok 1929 som nr 134 under rubriken "XV Guds barns glädje och trygghet"
- Frälsningsarméns sångbok 1929 som nr 356 under rubriken "Jubel, erfarenhet och vittnesbörd"
- Musik till Frälsningsarméns sångbok 1930 som nr 356
- Segertoner 1930 som nr 345
- Sionstoner 1935 som nr 352 under rubriken "Nådens ordning: Trosliv och helgelse".
- Guds lov 1935 som nr 540 under rubriken "Barnsånger".
- 1937 års psalmbok som nr 513 under rubriken "Barn".
- Segertoner 1960 som nr 344
- Psalmer för bruk vid krigsmakten 1961 som nr 513, verserna 1-5.
- Frälsningsarméns sångbok 1968 som nr 423 under rubriken " - Erfarenhet och vittnesbörd"
- 1986 års ekumeniska psalmbok som nr 248, den ekumeniska delen av den svenska psalmboken (dvs psalm 1-325 i 1986 års psalmbok, Cecilia 1986, Psalmer och Sånger 1987, Segertoner 1988 och Frälsningsarméns sångbok 1990) under rubriken "Förtröstan - trygghet".
- Lova Herren 1988 som nr 750 under rubriken "Barn och ungdom".
[redigera] Missuppfattningar
Barn som hört fel har trott att texten varit:
- Bryggare kan ingen vara
- Trygga räkan kan ingen vara
- Tryggare kan ingen vara, än Guds lilla barn i Skara
[redigera] Externa länkar
- Hos Psalmskatten återfinns texten i 1937 års version.
- Hos Svenska Akademien återfinns psalmtexten från 1937 i "Den gamla psalmboken" i PDF
- Hos Cyber hymnal finns den engelska översättningen samt ljudfil till melodin:
- Hos Projekt Runeberg finns noterna till melodin.
- Här finns också meodin att lyssna till.
