Tyristor
Wikipedia
Tyristorn är elektronisk komponent uppbyggd av halvledarmaterial. Den har fyra halvledarskikt, dopade PNPN. Symbolen är den för en diod men med en extra ingång på sidan som kallas gate eller styre. Tyristorn är normalt icke ledande mellan huvudspänningens anslutningar men den börjar att leda när styret matas med positiv spänning, detta kallas att den tänds. Tyristorn fortsätter därefter att vara tänd oberoende av om styrspänningen bryts eller till och med blir negativ. Den slutar leda då huvudspänningen över den understiger ett visst värde nära 0. För en växelspänning innebär det alltså att den tänds när styrspänningen kopplas in och släcks strax innan nollgenomgången för varje period.
Genom att låta tyristorn föregås av en styrkrets som reglerar när i perioden styrspänningen kopplas in kan man reglera effekten i växelströmskretsar.
Tyristorer i växelströmskretsar ger kraftiga elektriska störningar och måste därför alltid avstöras med hjälp av filter.
