Mutant: Undergångens arvtagare

Wikipedia

Mutant: Undergångens arvtagare är den tredje inkarnationen av det svenska rollspelet Mutant utgiven av Järnringen på licens från Paradox Entertainment. Spelet är en ny version av det ursprungliga Mutant från 1984. Utgivningen började 2001 och spelet/systemet är ett av det mer livaktiga som ges ut i Sverige.

Mutant: UA utspelar sig i ett postapokalyptiskt Skandinavien där mer eller mindre muterade människor och dito djur försöker skapa en ny civilisation. Vår civilisation har under oklara former - olika former av NBC-krig liksom komet-regn antyds - utplånats och lämnat efter sig ett mycket förändrat landskap. När detta hände är oklart men det rör sig om minst 300 år tillbaka i tiden. Av vår civilisation återstår bara övervuxna ruiner och obeboeliga "Zoner" som täcker alla större forntida städer, Stockholm täcks av "Musközonen" och Malmö täcks av "Möken".

Några få människor överlevde undergången genom att i generationer sitta instängda i underjordiska enklaver. Enklaverna tycks ha bekrigat varandra under något skede och det är oklart när enklavsamhällena bröt samman och tvingade människorna att söka sig upp till ytan. I kampen för att överleva ibland allehanda muterad flora och fauna så gick mycket av enklavernas kunskaper snart förlorade. Speciellt tiden innan enklavmänniskorna började organisera större samhällen ovan jord beskrivs som en svart tidsålder. Det är som sagt oklart hur lång tid som verkligen förflutit sen människorna kom upp från enklaverna, men i Mutant:UAs gryningsvärd så har det har existerat en fungerande statsbildning i Mellansverige - Pyrisamfundet - i dryga tvåhundra år.

Pyrisamfundet brer ut sig över norra Götaland och västra Svealand och befolkas av kanske en halv miljon varelser. Dess tre stora orter är huvudstaden Hindenburg (i trakten av Västerås), Pirit (Jönköping) och Nordholmia (Mora?). Det gränsar på det (tidigare) svenska fastlandet till sparsamt bebodda områden i norr och Frihetens Slätter (Småland) i söder befolkat av nomadiserande klaner av bildyrkare. De närmaste statsbildningarna förutom statstaten Göborg (i trakten norr om Göteborg) är Ulvriket på Jylland och Ålänningarna på Åland.

En av de centrala premisserna i Mutant: UA är att både undergången och uppstigandet ur enklaverna är höljda i ett närmast mytologiskt dunkel. Människorna i Mutantskandinaviens syn på det förflutna liknar också en blandning av förfädersdyrkan och lastbåtskult där upphittade "forntidsmanicker", vare sig det gäller korkskruvar eller pansarbandvagnar, visas stor vördnad. (Teknologin i Mutant:UA ligger någonstans kring sent artonhundratal. Man behärskar ångkraft och förbränningsmotorn samt har börjat massproducera skjutvapen.) De enda överlevande från forntiden som skulle kunna berätta om det förflutna är de enstaka robotar som virrar omkring i den nya världen, men dessa har raderat sina gamla minnen för att få plats med nya och har inte mycket att tillföra.

En annan central del av Mutant:UAs mytologi är konflikten mellan de renrasiga (en term som aldrig används) och de muterade människorna. De senare hålls oftast borta från de nya samhällenas toppar med närmast apartheid-liknande regler. Paradoxalt nog så står de muterade intelligenta djuren oftast utanför denna polaritet. Liksom, av andra skäl, robotarna. De radikalt militäriserade rubbitarna (förvuxna kaniner) är egentligen den enda större grupp muterade djur som lever avskilt från människorna. Drivna av ett paniskt hat mot allt som liknar "köttätare" håller de sig för sig själva i stora underjordiska riken.

Mutant:UA pendlar stilistiskt mycket skickligt mellan dystopi, studentspex och modern science-fiction som dieselpunk och steampunk. Inspirationskällorna kan sägas vara allt ifrån Mad Max-filmerna till Astrid Lindgren. Spelets mekaniker är förhållandvis enkla och baseras på samma procentchans-system som de tidigaste utgåvorna av Drakar och Demoner.