Vedträn
Wikipedia
Vedträn eller kortare benämning ved - En mer behändig och hanterlig portion av ett träd. Genom att såga upp ett träd, oftast björk eller gran, och klyva bitarna i minde delar erhålls vad som i dagligt tal kallas vedträn. Björkved ger rikligt med glöd och uppskattas bland annat av de som vill grilla kött eller annat. Ved från tall (fura) kan innehålla rikligt med tjära och är därför lättantändligt samt även i viss mån fuktavvisande, vilket är uppskattat när eld skall göras upp ute i naturen med ved som inte har haft skydd mot regn. Sådan ved som innehåller rikligt med tjära benämns tjärved. Tjärved brinner mycket fint men ger i stort sett ingen glöd. Tjärved är inte så bra att elda i pannor eftersom tjäran kan kondensera i skorstenen eller pannan, med risk för soteld som följd. Klyvning sker med hjälp av yxa eller med fördel med vedklyv. Fördelen är att klyvna vedträn torkar snabbare när det finns många ytor utan bark, samt att veden måste vara i så små stycken att de går att stoppa in i kaminen eller vedspisen. Om veden inte torkar snabbt finns stor risk för att den snabbt kan förstöras genom förruttnelse vilket kraftigt försämrar vedens värmevärde. Exempelvis björkved kan på ett fåtal år bli helt föstört. Vedträn förvaras vanligtvis på torr plats i vedbodar och "tillverkas" efter den storlek som erfordras så att de passar i avsedd vedspis eller eldstad. Vedtränas storlek skall vara avpassade efter dels att de skall gå att få in i kaminen, men även att et skall bli bra förbränning. För bra förbränning skall det i regel vara cirka 3 lager med vedträn i brasan. Med mindre antal lager blir det i regel inte tillräcklig hetta i elden för god förbränning. Med flera lager blir det i regel inte tillräcklig luftgenomströmning och mycket brännbara gaser förblir oförbrända med tjock svart rök som följd. Antaltet lager som är lämpligt är beroende på eldstadens konstruktion ock kan variera bland annat beroende på hur dess väggar är isolerade eller kyls.
