Verbalsubstantiv
Wikipedia
Verbalsubstantiv, ett substantiv bildat av ett verb, som alltså uttrycker ett händelseförlopp, att något sker. Strikt semantiskt ligger verbalsubstantiv således nära infinitiv, men emedan infinitiv alltid är verb, som kan ha objekt och adverbial, så är verbalsubstantivet i exempelvis svenska både i morfologisk och syntaktisk mening alltid ett egentligt substantiv. Inom vissa språk finns emellertid undantag: i latinet är exempelvis verbformen gerundium en typ av verbalsubstantiv. I motsats till vanliga substantiv kan verbalsubstantiv ibland ersättas av adverb.
Verbalsubstantiven kan indelas i två grupper: nomen actionis, som betecknar handlingen, till exempel betalning, och nomen agentis som betecknar aktören, till exempel betalande. De flesta svenska verbalsubstantiv bildas genom att man lägger till ett suffix till stammen, som till exempel läsning och murare, från läsa respektive mura. De vanligaste suffixen vid bildande av verbalsubstantiv är -ing/-ning, -ande/-ende samt -are. De kan också bildas utan suffix, så kallat nollsuffix, till exempel bad från bada.
[redigera] Exempel på verbalsubstantiv
- Man flyttade produktionen utomlands.
- Det pågick en utredning om arbetslösheten.
- Det sker en ständig utveckling av nya produkter.
- Hans deltagande i förhandlingarna var sporadiskt.
[redigera] Källor
- Magnus Ljung och Sölve Ohlander, Allmän grammatik (1995) Malmö: Gleerups Förlag. ISBN 91-40-60745-3.
| Indelning efter ordklass | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Adjektiv | Adpositioner | Adverb | Artikel | Infinitivmärke | Interjektioner | Konjunktioner och subjunktioner | Particip | Pronomen | Räkneord | Substantiv | Verb | Verbpartiklar | |||||
| Ord som har något gemensamt | Indelningar efter andra kriterier | ||||
| Uttal | Skrift | Skrift och uttal | Betydelse | Historia | Arvord | Antonymer | Avledningar | Exonymer | Lånord | Noaord | Nyord | Retronymer | Sammansatta ord |
| Homofoner | Homografer | Homonymer | Synonymer | Kognat | |
