Virvelmaskar
Wikipedia
| ?Virvelmaskar | |
|---|---|
 Pseudobiceros bedfordi
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Plattmaskar Platyhelminthes |
| Klass: | Virvelmaskar Turbellaria |
|
|
|
| §Turbellaria Auktor: Ehrenberg, 1831 |
|
|
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Virvelmaskar (Turbellaria), en klass plattmaskar med minst 5 000 arter, varav minst 350 i Sverige. De är vanligtvis små, ovala eller långsträckt platta maskar, vilkas kroppar är beklädda med flimmerhår, som tjänstgör vid djurets förflyttning; i huden förekommer några kroppar, som motsvarar kavitetsdjurens nässelceller. De är osegmenterade och har cilierad kroppsyta. Cilierna är rörelseorgan, men även muskler används hos stora arter.
Ögon och "hörselblåsor" finns. Munöppningen ligger på buksidan, vanligen närmare kroppens mitt; svalget är muskulöst, utstjälpbart; tarmen är oftast rikt förgrenad men saknar analöppning. Nervsystemet består av ett dubbelt ganglion med därifrån åt olika håll utgående nervstammar.
Virvelmaskarna lever dels i sött, dels i salt vatten, men även i fuktig jord. De livnär sig på animaliska ämnen.
Små arter är ofta runda i tvärsnitt, de större plattare. Den lilla kroppsstorleken (de flesta är några få millimeter långa), den platta formen och tarmens förgreningar möjliggör syrsättning, så att andnings- och cirkulationssystem inte behövs. Svalget (pharynx) är vanligen muskulöst och kan skjutas ut vid födointag; utformningen är viktig för gruppens systematik. Tarmen slutar blint, eftersom analöppning saknas. Virvelmaskar är mestadels frilevande i hav och sötvatten, några få arter i fuktiga landmiljöer. De flesta är predatorer eller asätare; ett mindre antal är växtätare, kommensaler eller parasiter. Slem som avsöndras av hudkörtlar är viktigt både för rörelser och för infångning och sväljning av födan.
Virvelmaskar är hermafroditer med inre befruktning.
Kategorier: Djur | Ugglan
