New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Transilvania - Uiquipedia

Transilvania

De Uiquipedia

Mapa de Rumania resaltando Transilvania en color mariellu.
Mapa de Rumania resaltando Transilvania en color mariellu.

Transilvania (rumanu: Transilvania ou Ardeal, húngaru: Erdély, alemán: Siebenbürgen, serbiu: Transilvanija, turcu: Erdel, eslovacu: Sedmohradsko ou Transylvania, polacu: Siedmiogród) ye una rexón hestórica allugada nel centru de Rumanía arrodiada polo Cárpatos. La capital ye Cluj-Napoca. Fíxose famosa en tol mundiu gracies a la novela Drácula de Bram Stoker.

Tabla de conteníos

[editar] Xeografía

La rexón ye una alta llanada dafeitu arrodiada polos Alpes de Transilvania, un cordal de los Montes Cárpatos. Los montes amurian la rexón y en dellos llaos empobínense pal interior. Los principales ríos son afluentes del Tisza.

[editar] Economía

Transilvania tien una superficie averada de 62.160 km² el so suelu ye adecuáu pal cultivu de fruitas, cereales y remolacha zucreira. Tamién produz vinu y críyase ganáu. Ye rica en minerales comu l'ouru, la plata, el sal y el carbón. Ta habitada mayoritariamente por rumanos, anque hai minoría de'húngaros y alemanes.

[editar] Población

Por mor de la súa hestoria, los 7.723.313 (1992) habitantes tan dividíos en dellas nacionalidaes ou etnias; dalguna d'estas minorías en dellos llugares de la rexón, como'l sudoeste nel casu de los húngaros, algaman el 80% del total de la zona. Asinamesmo nel sieglu XX fou una dómina perconvulsa pa esta rexón producéndose grandes cambeos poblacionales de tala manera que las étnias mayoritarias en 1912 nu lu yeran en 1992.

[editar] Distribución étnica

  1. Rumanos 73,6% (5.684.142).
  2. Húngaros 20,8% (1.603.926).
  3. Xitanos 2,6% (202.665).
  4. Alemanes 1,4% (109.017).
  5. Outras nacionalidaes 1.6% (123.563), serbios, xudíos, búlgaros...

[editar] Distribución relixosa

  1. Cristianos ortodoxos 69,1% (5.360.102).
  2. Católicos 11% (769.574).
  3. Calvinistas 2,7% (206.833).
  4. Católicos griegos 2 % (158.970)
  5. Unitarios, outras confesiones y ateos 15,2 %.

[editar] Hestoria

La rexón, parte de la Dacia integróuse nel reinu d'Hungría nel 1003. En 1526, tres la derrota húngara ente los turcos otomanos, convirtíuse nun principáu independiente so la proteición del sultán turcu.

El rei y príncipe Xuan Sexismundu de Transilvania aceutóu l'Unitarismu y ditóu'l primer Edictu de Tolerancia relixosa na hestoria moderna d'Europa en 1568, el cualu permitía la práutica relixosa nel sou país, incluyíu'l Catolicismu.

Nos sieglos XVI y XVII, el principáu de Transilvania fou un bastión importante pa la llibertá nacional y relixosa de los húngaros. Nel reináu del príncipe Gabriel Bethlen (1613-1629), Transilvania convirtíuse nun centru cultural de Centroeuropa. Bethlen como un príncipe protestante participóu na Guerra de los Trenta Años.

Austria, que vindicara enanteriormente Transilvania, obtuvo la posesión de la rexón pol Tratáu de Karlowitz de 1699, el cualu punxo fin a la guerra con Turquía.

En 1765 la rexón convirtíuse nun gran principáu so la corona de San Esteban d'Hungría en xunión presonal con Hungría y Austria. En 1848 Transilvania xuníuse oficialmente con Hungría, dempués de la cayida de la revolución húngara en 1849 devieno un territoriu de la corona austriaca. Por embargo, volvería a formar parte de Hungría en 1867 cola creyación del imperiu austro-húngaru. N'avientu de 1918, Rumanía ocupóu la rexón y el territoriu ye anexáu oficialmente'l 4 de xunu de 1920, col Tratáu de Trianón.

Hungría caltuvo las súas vindicaciones sobru'l territoriu por mor de la súa numberosa población maxar, el greyu étnicu más importante. En 1940, na II Guerra Mundial, la parte septentrional de Transilvania, una superficie de 44.030 km2, con una población de 2.700.000 habitantes, fou devuelta a Hungría pola concesión italoxermana del 30 de agosto.

Tres la guerra, el territoriu cedíu fou de nuéu tresferíu a Rumanía; tres la cayida del réxime de Ceausescu, la rexón convertíuse nuna estaya conflictiva, a causa de las pretensiones autonomiegas de la minoria húngara, ente la que se desendolcóu un fuerte nacionalismu rumanu.

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu