Ängschampinjon
Wikipedia
 |
Det saknas källhänvisningar i den här artikeln. |
| Du kan hjälpa till genom att ange källor för faktauppgifterna som anges i artikeln. |
Ängschampinjon, matsvamp, en av de omkring 30 arter champinjoner som finns i Sverige. I hela världen finns omkring 100 arter champinjoner.
Ängschampinjon är allmän i hela Sverige. På sommaren och på hösten kan den anträffas i öppen mark, särskilt i hästhagar. Ängschampinjonen är ätlig och har en god smak. Den luktar endast svagt. Dess kött är vitt med svag rodnad. Den är landskapssvamp i Skåne.
Namnet champinjon kommer från franskan och är en avledning av champ = fält. Champinjonens latinska namn är Agaricus (Psallio´ta). Svamparten tillhör släktet skivlingar.
Fruktkroppens storlek varierar mellan arterna. Ibland är den mycket stor och köttig och ibland mycket liten. Hatten är vit, gul eller brun. Den s.k. hatthuden är slät, småluden eller fjällig och är alltid torr. Hatten kan lätt lösgöras från foten. Skivorna, som finns på hattens undersida är tunna. Först på säsongen är de ljusa eller svagt rosafärgade. Senare blir de bruna eller svarta på grund av sporpulvret. Foten har ring. Fotbasen är rak eller uppsvälld. Den har ingen strumpa. Svampköttet är ljust. Det gulnar eller rodnar efter hand samt vid brytning. Champinjonen är marksvamp. Den bildar inte mykorrhiza.
Ängschampinjon är Skånes landskapssvamp.
