Åbotarätt
Wikipedia
Åbotarätt. Åborna på sådana hemman i Finland eller i de till Ryssland avträdda delarna av Finland, vilkas ägor skars av genom de i 1721 och 1743 års fredsslut mellan Sverige och Ryssland bestämda riksgränserna, sökte bibehålla rättigheten att nyttja och inneha all den mark, som av hävd lytt under hemmanen, utan avseende därpå, att större eller mindre del av denna mark var belägen inom gränserna för ett annat territorium. Denna hävderättighet - som aldrig var i traktater eller andra avhandlingar erkänd - gick under namnet åbotarätt, och yrkanden på dess tillämpning framkallade vid flera tillfällen tvister av ömtålig art.
