1653
Wikipedia
| 1653 - MDCLIII | |
| År: 1650 - 1651 - 1652 1653 1654 - 1655 - 1656 |
|
| Decennium: 1630-talet - 1640-talet 1650-talet 1660-talet - 1670-talet |
|
| Sekel: 1500-talet 1600-talet 1700-talet |
|
| Millennium: 1000-talet |
|
| Födda & avlidna | |
| Födda - Avlidna | |
| Världen | |
| Humaniora och kultur: Konst, litteratur, musik och teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig |
|
| Teknik och naturvetenskap: Astronomi, teknik och vetenskap |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige och Finland 1653 |
|
| Epok: |
Regent: |
| Ärkebiskop: |
Rikskansler: |
[redigera] Händelser
- Hösten - Guvernören över Nya Sverige, den hårdföre Johan Printz, tröttnar på uppgiften och återvänder till Sverige.
- 3 december - Oliver Cromwell blir statschef, med titeln lordprotektor, över England, Skottland och Irland.
- Under dunkla omständigheter avlägsnas Magnus Gabriel De la Gardie från posten som riksskattmästare av drottning Kristina.
- Gustav Horn blir svensk riksmarsk.
- Fästningen Nya Älvsborg börjar anläggas utanför Göteborg.
- Tolv procent av svenska kronans inkomster går nu till hovlivet. Hovets utgifter ligger på 520.000 daler silvermynt, att jämföra med 167.000 daler 1644.
- Herman Fleming, en av reduktionens starkaste förespråkare, blir president i Kammarkollegium.
- Olof Rudbeck publicerar sina studier av lymfkärlen, den första svenska insatsen i naturvetenskap. Snart hävdar dock dansken Thomas Bartholin, att han gjort samma upptäckt.
- Den engelske diplomaten Bulstrode Whitelocke leder en ambassad till drottning Kristina. Han kommer sedermera att skriva ner sina erfarenheter från Sverige.
- Sverige drabbas av en ny pestepidemi.
- Drottning Kristina instiftar Stora Amaranther Orden (SAO) i Stockholm.
- Taj Mahal i Indien färdigställs.
- Fredrikshamn grundas under namnet Veckelax.
- Nya eller Lilla bollhuset inrättas strax bredvid det gamla i Stockholm.
- Ett 15-tal torpare i Närke gör uppror mot överheten, soldatutskrivningar, hårda skatter och missväxt i det så kallade Morgonstjärneupproret. Upproret slås strax ner och är en i raden av många missnöjesyttringar vid denna tid. Vad som är speciellt med detta uppror är, att det på 1800-talet sväller enormt. Flera historiker målar då upp händelsen, som ett försök av 100-talsbönder att störta drottning Kristina. Denna historieskrivning kommer att fortleva in på 2000-talet.
[redigera] Födda
[redigera] Avlidna
- 5 juni - Federico Cornaro, italiensk kardinal.
- 2 december - Domingo Pimentel Zúñiga, spansk kardinal.
- Jan Wildens, flamländsk målare.
