Göteborg
Wikipedia
- För andra betydelser, se Göteborg (olika betydelser). Mer att läsa finns på Göteborgsportalen
 |
|
| 57° 42´ N, 11° 56´ Ö | |
| Grundad | 1600-talet |
| Kommun | Göteborgs kommun, samt andra i tätorten Göteborg |
| Län | Västra Götalands län |
| Landskap | Västergötland och Bohuslän |
| Befolkning |
Göteborgs kommun: |
Göteborg är Sveriges näst största stad med nästan en halv miljon invånare, närmare 900000 i stor-Göteborg. (se faktaruta). Staden ligger på västkusten vid Göta älvs mynning. Göteborg anlades på initiativ av Gustav II Adolf och fick sina stadsprivilegier 1621. Stadsbebyggelsen har växt ihop med omgivande tätorter och bildar enligt Statistiska centralbyråns definition tätorten Göteborg. Tätorten ligger till största delen i Göteborgs kommun men även centralorterna i Mölndals kommun och Partille kommun ingår.
Göteborgs kommun är efterföljaren till den gamla administrativa staden Göteborg och omfattar även områden utanför tätorten.
Några av Skandinaviens större industrikoncerner som Volvo, SKF och andra välkända teknikföretag som ESAB och Hasselblad AB har sitt ursprung och sina huvudkontor i Göteborg. En stor del av den svenska exporten och importen sker via Göteborgs hamn som är Nordens största. Göteborg är residensstad för Västra Götalands län och stiftsstad i Göteborgs stift.
Innehåll |
[redigera] Geografi och natur
[redigera] Göteborgs utbredning och placering
Göteborg ligger på västkusten och är belägen på båda sidor om Göta älv, vid älvens mynning i Kattegatt.
De delar av staden som ligger norr om Göta älv ligger på Hisingen som är Sveriges fjärde största ö. Större delen av Hisingen ligger i landskapet Bohuslän medan övriga Göteborg ligger i Västergötland. Utanför Göteborg i Kattegatt ligger skärgården med ett stort antal småöar där den södra delen ingår i Göteborgs kommun medan den norra skärgården utgör Öckerö kommun.
Göteborgs utbredning kan defineras på flera sätt, en viktig detalj är att större delen av Göteborgs kommun ingår i tätorten Göteborg, tätorten enligt SCB:s definition omfattar även centralorterna i Mölndals kommun och Partille kommun. Inom Göteborgs kommun finns flera småorter och tätorter som inte ingår i tätorten Göteborg, framför allt i de nordöstra delarna av kommunen och på Hisingen.
Göteborgs position är 57°42'N, 11°56'O. Staden kallas ibland även "Lilla London" eller skämtsamt "Sveriges framsida"[2]
[redigera] Stadsdelar
Lista över större stadsdelar i de delar av tätorten Göteborg som ligger inom Göteborgs kommun:
|
Centrala Göteborg: Östra Göteborg: Nordöstra Göteborg: |
Västra Göteborg: |
Hisingen:
 |
För delar av tätorten Göteborg som ligger i andra kommuner se:
För andra tätorter i närheten se lista för respektive kommun.
[redigera] Landskapet
Geografin i hela området runt Göteborg domineras av stora bergsåsar med lerslätter i dalgångarna, ett så kallat sprickdalslandskap. Bergen är kala eller med endast ett tunt jordlager. I dalarna flyter älvar och åar från det västgötska inlandet. De skogar som finns består av blandskog. Skansberget, även kallat Risåsen, och Ramberget är två kända och centralt belägna berg i staden.
Den omgivande terrängen domineras av de sju dalgångar som stöter samman i Göteborg; Säveåns och Göta älvs dalgångar, Göteborg - Kungsbackadalen, dalen öster om Mölndal, Lärjeåns dalgång, Slottskogen - Askimsdalen samt Kvillebäcksdalen.
[redigera] Naturreservat
Det finns idag tolv Naturreservat i Göteborgsregionen.
[redigera] Historia
Det har bott människor i flera tusen år på den plats där Göteborg nu ligger. Under stenåldern fanns redan en bosättning vid Göta älvs utlopp, vid nuvarande Sandarna. Exempelvis finns det elva hällristningslokaler i Göteborg. Se Lista över hällristningslokaler i Göteborg.
Från 1200-talets första hälft var den södra stranden av Göta älvs mynningsområde svenskt, medan Halland längre söderut var danskt och Bohuslän i norr var norskt, vilket skapade en korridor på ca 15 km ut mot havet. Via hamnar i Göta älv hade Sverige en användbar direktkontakt med havet i väster, främst genom Lödöse fem mil uppströms vid Ljudaåns mynning. På 1300-talet byggdes fästningen Älvsborg vid mynningen för att befästa Sveriges anspråk. År 1473 beslöt det svenska riksrådet att anlägga Götaholm på Säveholmen, där Säveån mynnar i Göta älv, platsen visade sig dock vara olämplig, så därför ändrades läget till området vid det nuvarande Gamlestaden. Där byggdes staden Nya Lödöse en halvmil från havet, som en mer havsnära ersättare till Lödöse. Namnet Götaholm ersattes först efter hårda påtryckningar från Lödöses handelsmännen, som ville behålla det redan etablerade namnet.[3] Redan 1493 omtalades Nya Lödöse som den fjärde köpstaden i riket. En tredje kortvarig föregångare till staden Göteborg var Älvsborgs stad.
Den första staden vid Göta älvs mynning som officiellt fick namnet Göteborg anlades av Karl IX på Hisingen mitt emot gamla Älsborg. Tillfälliga privilegier utfördades 1603 och regelrätta privilegier undertecknades 1607. Staden brändes dock så effektivt av danskarna 1611, att man först under 1900-talet funnit byggnadsrester. Se Karl IX:s Göteborg
I början av 1600-talet ökade intresset från Sverige att etablera en välbefäst stad nära Göta älvs mynning vilket ledde till att staden Göteborg grundades år 1621 efter några års byggande. I mitten av 1600-talet revs Älvsborgs fästning och man byggde Nya Elfsborg i hamninloppet, som ett led i försvaret av staden. Kunskap om byggteknik hämtades från Nederländerna där stor erfarenhet fanns om projektering av sankmark. Se Göteborgs befästningar och Göteborgs kanaler.
Staden blomstrade från mitten av 1700-talet fram till början av 1800-talet, bland annat på grund av Ostindiska kompaniet och det gynsamma läget under Napoleonkrigen. Göteborg växte som industri- och handelsstad under slutet av 1800-talet och utvecklades under 1900-talet till en stor varvsstad.
Under den stora emigrationsperioden under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet från Sverige var en av de vanligaste rutterna för att ta sig till Amerika via Göteborg. Postgatan, dåvarande Sillgatan, var den stora samlingsplatsen för alla emigranter som kom till Göteborg. Många fortsatte sedan sin resa med Wilsonlinjens ångare från Göteborg till Hull. Därifrån tog de tåg genom England till Liverpool där de kunde fortsätta resan till New York. En del av hamnområdet heter än idag Amerikakajen men det är efter Amerikalinjen under en senare period.
Under 1800-talet andra hälft tog textilindustrin över som viktig ekonomisk kraft i Göteborg, för att senare övertas av verkstadsindustrin med kommande världsföretag som exempelvis SKF och Volvo.
Efter att varven lades ner och att den tunga industrin kraftigt minskat, så har Göteborg istället blivit allt viktigare ur evenemangssynpunkt, som utbildningstad och som plats för handel. Stora utländska kedjor väljer att etablera sig i Göteborg på grund av det gynnsamma läget och för att kostnadsbilden är betydligt lägre än i Mälardalen.
[redigera] Befolkningsutveckling
Göteborg är den näst största staden i Sverige efter Stockholm. Staden är mindre än de nordiska grannarnas huvudstäder Köpenhamn, Helsingfors och Oslo men större än de nordiska ländernas näst största städer, de största av dem har i storleksordningen en kvarts miljon invånare. Det gör Göteborg till nordens femte största stad oavsett om man räknar med storleken på den sammanhängande tätorten eller kommunen.
|
Invånarantalen nedan avser Göteborgs kommun eller dess föregångare staden Göteborg.
|
Storgöteborg
|
[redigera] Ekonomi
Göteborgarens medelinkomst var 2006 197 800kr.[5]
[redigera] Administration
Administrationen sköts till övervägande del av kommunerna, Västra Götalandsregionen och länstyrelsen i Västra Götalands län. Den största kommunen är Göteborgs kommun, även kallad Göteborgs Stad, vilket är efterföljaren av den historiska staden Göteborg. Kommunen har växt för att ge plats åt stadsbebyggelsen och stora områden i sydväst, nordost och på Hisingen har inkorporerats. Mölndal och Partille har dock förblivit egna kommuner.
Historiskt har det område som direkt administrerats av stadens styrelse varierat i betydelse i förhållande till de områden som legat utanför stadens direkta styrelse. I mitten av 1800-talet låg till exempel inte det expansiva hamnarna i Majorna under Göteborgs styrelse men kan nog ändå anses ha varit en del av Göteborg.
Göteborgs Stad ingår i den så kallade Göteborgsregionen som är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige med över 831 000 invånare.
Göteborgs stad är en organisation där verksamheten bedrivs både i förvaltnings- och bolagsform. Mycket av verksamheten är uppdelad i 21 stadsdelsnämnder (SDN), eller stadsdelsförvaltningar som de också kallas, där cirka 30 000 av de totalt 45 000 personer arbetar som är anställda av Göteborgs stad. Koncernen Göteborg omsätter årligen 34 miljarder kronor. Organisationen styrs av kommunstyrelsen med sina 13 ledamöter och fem ersättare. Kommunen har sedan 1994 en majoritet bestående av (s), (v) och (mp). Sedan 1994 är Göran Johansson (s) kommunordförande.
Under kommunstyrelsen lyder kommunfullmäktige med 81 ledamöter som sammanträder tio gånger om året. Dessa sammanträden är offentliga och där utses leadmöter till stadens nämnder och bolagsstyrelser och de skriver budgeten med dess mål och riktlinjer. Under kommunfullmäktige lyder stadsdelsnämnderna, ett trettiotal facknämnder/förvaltningar och cirka 25 bolag. Dessa bolag, med cirka 8 000 antällda och en samlad omsättning på 29 miljarder kronor, har alla en politisk styrelse och de två största är Göteborgs Kommunala Förvaltning AB och Framtidenkoncernen. Andra bolag är Göteborgs spårvägar AB, Älvstranden utveckling AB, samt det delägda regionala bolagen Renova, Gryaab och Grefab.
De olika förvaltningarna är uppdelade i åtta olika områden: Fastigheter och bostäder, Fritid, Kultur, Miljö, Teknisk försörjning, Trafik, Utbildning och Övriga förvaltningar.
[redigera] Administrativ indelning
Göteborg har som många andra svenska städer sedan lång tid använt församlingar som administrativ indelning. Göteborgs kommun har även använt en indelning i 83 administrativa stadsdelar för att hålla ordning på fastighetsindelningen. Stadsdelsnämndsområdena har från deras tillblivelse på 1990-talet varit den mest betydelsefulla indelningen inom Göteborgs kommun och har börjat användas allmänt. Stadsdelsnämndsområdena är indelade i primärområde för respektive stadsdelsnämd.
[redigera] Arkitektur och byggnadsverk
Göteborg är en stad som ända från sin tillblivelse till största delen planerats efter stadsplaner. Den första upprättades 1620-21 och var av nederländsk modell och omfattade stadens centrum som byggdes med befästningsverk och kanaler, se Göteborgs kanaler.
Staden indelades från början i fem kvarter;
- Det första låg i väster och hade sin utfart genom Karls port innanför Holmgårds- eller Hålegårdsbastionen. I detta kvarteret låg Lilla Torget precis som nu, och var från början hamnplats och fisktorg.
- I andra kvarteret byggdes den första kyrkan, den s.k Brädekyrkan, därefter Svenska kyrkan, sedermera Domkyrkan.
- Tredje kvarteret låg öster om nuvarande Östra Hamngatan och söder om Stora Hamnkanalen.
- I det fjärde kvarteret låg Drottningporten mot öster.
- Det femte kvarteret innehöll Stora Torget, stadshus, högvakt, Kronhuset och Tyska kyrkan.
Inte förrän i början av 1800-talet utvecklades stadsplanen och vallar och försvarsanordningar revs. Bränder har ödelagt stadens byggnader i olika omgångar, och av stadens första byggnader finns idag bara Kronhuset kvar. Efter den sista stora branden byggdes bara stenhus inom Vallgraven, de kvarter som uppfördes var av måttlig höjd vilket fortfarande avspeglar sig i Göteborgs stadskärna. En annan effekt av dessa bränder och de lagar som omgärdat byggandet i Göteborg är de idag så typiska landshövdingehusen som främst finns i de västra delarna av Göteborg, på Lindholmen och i Lundby på Hisingen.
Utöver dessa typiska landshövdingehus är Göteborg ur ett arkitektonisk pespektiv känt bland annat för Feskekôrkan ritad av stadsarkitekten Victor von Gegerfelt och Gunnar Asplunds funktionalistiska tillbyggnad av Göteborgs rådhus.
Flera bostadsbolag har genom åren velat bygga högre hus i staden. Trots att Göteborg inte är känt för sina höga hus så utnämndes Otterhall till stadens första skyskrapa 1938 då den 17 våningar och 53 meter höga byggnaden stod klar på Otterhällan i centrala Göteborg. 2006 var de fyra högsta byggnaderna [6] Lisebergstornet 116 meter, Lilla Bommen (Läppstiftet) 81 meter och Gothia West Tower som mäter lika högt med sina 75 meter som Oscar Fredriks kyrka. En av Göteborgs största förespråkare av höga hus är arkitekten Gert Wingårdh som bland annat presenterat en vision för området Heden med fyra 40 våningsskyskrapor. Förslaget har mötts av stora protester och projektet har lagts på is. År 2006 fick det kommunala bostadsbolaget Poseidon tillåtelse att börja bygga Göteborgs högsta bostadshus med 30 våningar, den så kallade Gårdaskrapan. Även detta projekt mötte stora protester, men efter godkännande från regeringen har arbetet kunnat påbörjas.
[redigera] Några exempel på karaktäristiska byggnader i Göteborg
- Centralstationen
- Centralhuset
- Feskekôrka (Fiskekyrkan)
- Gamla Latin
- Gegerfeltska villan
- Göteborgsoperan
- Göteborgs rådhus (med tillbyggnaden av Gunnar Asplund)
- Göteborgs konserthus
- Masthuggskyrkan
- Nya Elfsborg
- Oscar Fredriks kyrka
- Pedagogen
- Rya Kraftvärmeverk, klar 2006
- Skansen Kronan
- Skansen Lejonet
- Skanskaskrapan (Läppstiftet)
- Sociala Huset (Nya Pedagogen)
- Sveahuset
- Svenska Mässan
- Älvsborg
- Örgryte trädgårdsstad
[redigera] Broar och tunnlar
- Angeredsbron
- Gnistängstunneln
- Gårdstenstunneln
- Götatunneln
- Göta Älvbron
- Lundbytunneln
- Hisingsbron
- Marieholmsbron
- Marieholmstunneln, Ej finansierad
- Partihallsförbindelsen, Byggstart beräknad till hösten 2007
- Tingstadstunneln
- Älvsborgsbron
[redigera] Infrastrukturprojekt
Det kanske mest omdebatterade infrasktrukturprojektet just nu (2006) är Västlänken. Västlänken är en planerad tågtunnel under centrala Göteborg vars syfte är att förenkla kommunikationerna inom Göteborg, Västra Götalandsregionen och nationellt. Utan Västlänken går det inte att få full effekt av bland annat järnvägsutbyggnaden till Landvetter flygplats. Den blir juridiskt sett inte en tunnelbana, eftersom den är avsedd för tåg på det vanliga järnvägsnätet.
Västlänken är en statlig angelägenhet. Planeringsprocessen har varit utdragen, och för närvarande (maj 2006) beräknas bygget starta 2011, klart 2017. Kommunens olika remissinstanser har enats om att stödja alternativet Haga-Korsvägen, som innebär en station vid Korsvägen, en vid Hagaparken och en norr om nuvarande centralstationen, som kommer att finnas kvar för fjärrtågen.
Av invånarna i Storgöteborg bor nästan 400 000 utanför Göteborgs kommun. Många av dessa arbetar eller studerar i Göteborg. Inklusive de Göteborgare som pendlar ut ur kommunen är det bortåt 250 000 människor som dagspendlar (tur och retur) till eller från Göteborgs kommun. För dessa är egen bil det vanligaste transportmedlet och vägarna är hårt belastade. Bättre tågkommunikationer till olika delar av Göteborg och bättre övergång till spårvagnar skulle förbättra mycket
Ett annat projekt är Nordlänken. Nordlänken är namnet på järnvägen mellan Göteborg och Kornsjö över Öxnered. Mellan Göteborg och Öxnered, 7 km norr om Trollhättan byggs nu dubbelspår som ska kunna hantera hastigheter på 250 km/h. På det nya dubbelspåret, helt utan plankorsningar och med kurvradier på normalt minst 5 200 m, blir det tre tunnlar, Trollhättan 3540 m (mellan Trollhättan och Öxnered, trafikstart 2006), Nygård 3 000 m (mellan Nygård och Alvhem, planerad trafikstart 2008) och Kattleberg 1800 m (mellan Alvhem och Älvängen, planerad trafikstart 2009). Kostnaden för det nya dubbelspåret är beräknad till ca 7 miljarder kronor och hela sträckan mellan Göteborg och Öxnered ska vara färdig 2011.
[redigera] Göteborgs högsta byggnadsverk
I Göteborg dominerar inte skyskapor på samma sätt som exempelvis i Stockholm och Malmö. Se också Sveriges högsta skyskrapor
| Rank | Byggnad | Användningsområde | Höjd | Våningar | År | ||
| 1 | TV-masten, Brudaremossen | TV-mast | 331 m | - | 1980 | ||
| 2 | Skorstenen, Sävenäs | Skorsten | 126 m | - | |||
| 3 | Containerkranarna, Skandiahamnen | Kranar | 118 m | - | 2006 | ||
| 4 | Lisebergstornet | Nöjesattraktion | 116,1 m | - | 1990 | ||
| 5 | Älvsborgsbrons pyloner | Hängbro | 107 m | - | 1966 | ||
| 6 | Bockkranen, Eriksberg | Kran | 84 m | - | |||
| 7 | Skanskaskrapan | Kontor | 81,3 m | 23 | 1989 | ||
| 8 | Gasklockan | Gasklocka | 80 m | - | |||
| 9 | Oscar Fredriks Kyrka | Kyrka | 75 m | - | 1893 | ||
| 10 | Gothia West Tower | Hotell | 72 m | 23 | 2001 | ||
| 11 | Gothia East Tower | Hotell | 63 m | 18 | 1984 | ||
| 12 | Masthuggskyrkan | Kyrka | 62 m | - | 1914 | ||
| 13 | Gårda Business Center | Kontor | 60 m | 17 | 1989 | ||
| 14 | Ostkupan | Bostäder | 56 m | 16 | 1964 | ||
| 15 | Sahlgrenska Universitetssjukhuset | Sjukhus | 56 m | 18 | 1959 | ||
| 16 | Frölunda Specialistsjukhus | Sjukhus | 55 m | 17 | 1967 | ||
| 17 | Otterhall | Kontor | 53 m | 17 | 1938 | ||
| 18 | Axel Dahlströms torg | Bostäder | 48.8 m | 16 | 1957 | ||
[redigera] Media
I Göteborg finns flera större mediabolag
[redigera] Dags- och kvällstidningar
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, som gavs ut mellan 1832 till 1973, dominerade Göteborgs tidningsmarknad fram till 1930-talet men förlorade efterhand mark mot Göteborgs-Posten som regelbundet har givits ut sedan 1850. 1892 startade Socialdemokraterna tidningen Ny Tid som gavs ut i Göteborg. Från 1966 ersattes Ny Tid av tidningen Arbetets västsvenska edition, först kallad Arbetet Väst men som under årens lopp haft en rad olika namn. 1902 grundades Göteborgs-Tidningen som 1967 bytte namn till GT och som idag är uppköpt av Bonnier-ägda Expressen och i praktiken fungerar som denna tidnings lokalupplaga. På 1990-talet drabbades tidningsmedia av en kris och flera av Göteborgs tidningar försvann vilket resulterade i att GP under en period kom att fungera som enda aktör på göteborgsmarknaden. 1998 etablerade sig den globala gratistidningen Metro i Göteborg och 2004 lanserades annonsfria och kritiska Göteborgs Fria Tidning. I september 2006 gavs gratistidningen City Göteborg ut för första gången, en tidning som funnits i Stockholm sedan 2002. En månad efter lanserade Schibsted en gratistidning i det mindre formatet 170x250 - Punkt se. I oktober 2006 blev det offentligt att tidningskoncernen Stampen som äger GP (och som redan tidigare tryckte Göteborgsupplagan av Metro) köpte 10 procent av Metro och därigenom skapades en form av annonsallians.
[redigera] TV
Både SVT och TV4 sänder från Göteborg. SVT sänder det lokala nyhetsprogrammet Västnytt och flera andra produktioner såsom olika dramaserier, lekprogram och liknande. SVT:s lokaler ligger i Synvillan på Delsjövägen men en flytt till Norra Älvstranden (Hasselblads gamla byggnad) är beslutad. Flytten kommer att ske bitvis under 2007. TV4 sänder även de ett regionalt nyhetsprogram, TV4 Göteborg, och producerar även lokala nyhetsmorgon. TV4:s lokaler finns vid Grönsakstorget. Även Bingolotto spelas in i Göteborg, det sker dock i Gamlestaden. Kanal Lokal är en lokal TV-kanal som startade i Göteborg under 2006. De sänder inslag kallade Göteborgspatrullen där reportrar tar pulsen på stan och besöker aktuella evenemang.
[redigera] Kultur och nöjen
Göteborg har ett brett utbud av kultur & nöje. Här finns några av landets mest välbesökta museér, ett flertal större kulturevenemang, konsertscener, många teatergrupper och scener, och ett aktivt konst- film- och musikliv.
På konstsidan kan nämnas Göteborgs konstmuseum som bland annat kan stoltsera med att vara Sveriges främsta museum för nordisk 1880- och 1890-talskonst främst genom att Pontus Fürstenbergs konstsamling donerades till museet, men de har även exempelvis en målning av Rembrandt och en av Picasso.
Den samtida konstscenen har under 2000-talet stärkts. Bland annat genom de båda institutioner Göteborgs konsthall och Röda sten tillsammans med en växande skara konstärsdrivna gallerier. Ett viktigt tillskott var när Göteborgs Internationella Konstbiennal drog igång 2001.
Sveriges enda statliga museum utanför Stockholm ligger i Göteborg, Världskulturmuseet. Ett annat stort museeum i staden är Göteborgs konstmuseum, som är Sveriges främsta museum för nordisk 1880- och 1890-talskonst. Museibyggnaden ligger på Götaplatsen i Göteborg. När det gäller antal tavlor, skulpturer, teckningar m.m. så ligger konstmuseet på andra plats i Sverige, efter Nationalmuseum.
Göteborg Dans & Teater Festival arrangerades första gången 1994 och har sedan dess återkommit sista veckan i augusti vartannat år. Under denna festival presenterar man samtida scenkonst från hela världen och tillsammans med den fria scenen Atalante som sedan 1980-talet arbetat med experimentellt dans och scenuttryck så har Göteborg vid ett flertal tillfällen blivit uppmärksammad intenationellt.
Göteborgs musikliv har under lång tid satt sitt avtryck både nationellt och internationellt. Under punk- och postpunkvågen, sent 70- och 80-talet, var den så kallade Garageligan tongivande då de skapade en tradition av samarbete och att skapa spelningar för mindre band. Denna tradition har länge levt kvar och hade även stor betydelse när indiepopen gjorde sitt intåg i musiklivet i staden i slutet av 1980-talet med band som Easy och Broder Daniel. Band som The Soundtrack of Our Lives och Håkan Hellström, som blivit något av Göteborgska ikoner kan ses som den logiska fortsättningen på denna musikkultur. På 2000-talet finns det många aktiva musikgenrer i Göteborg. På Göteborgs konserthus finns till exempel Göteborgs symfoniker vilka 1997 utnämndes till Sveriges Nationalorkester och skivbolagen Kning Disk och Ideal Recordings är två av Sveriges mest omtalade skivbolag för experimentell musik och ljudkonst. På den klassiska nattklubben Nefertiti möter idag denna nya experimentella musikscen jazzen som har haft Nefertiti som ett självklart centrum sedan 1978. När det gäller "tyngre" musik så talas det internationellt sett ibland om The Gothenburg sound, vilket syftar till musikstilen Melodisk death metal som växte fram i Skandinavien under 90-talet, med viss koncentration i Göteborg. Band som brukar nämnas i sammanhanget är exempelvis At the Gates, Dark Tranquillity, och In Flames.
Sveriges enda större design- och konsthantverksmuseum, det internationellt erkända Röhsska Museet ligger i Göteborg. Byggnaden som är ritad av arkiekten Carl Westman stod klar 1914 och innehåller idag Sveriges förnämsta samling av ikonografiska form- och designprodukter men även en stor samling asiatisk konst och konsthantverk. Granne med museet ligger Högskolan för Design och Konsthantverk, HDK som varje år examinerar ett antal unga designers och konsthantverkare.
Filmens ställning i staden har under de senaste 10 åren stärkts bland annat på grund av utbildningarna vid Filmhögskolan och självklart också Göteborg Film Festival som startade redan 1979. Göteborgs största biograf är Filmstaden Bergakungen som öppnade i november 2006. Utöver denna finns ett tiotal biografer runt om i staden.
Den kulturella debatten är stark, inte minst på grund av den för stadens storlek så stora produktionen av kulturtidskrifter där några exempel är Ord & Bild, Glänta och sveriges äldsta konsttidskrift Paletten.
Det finns 27 stycken stadsdelsbibliotek i Göteborg där huvudbiblioteket är Göteborgs stadsbibliotek och ligger vid Götaplatsen. Utöver dessa finns en mängd bibliotek kopplade till stadens olika utbildninginstitutioner.
Göteborgs två kanske mest kända offentliga konstverk är nog Poseidon och Kopparmärra. Utöver dessa klassicistiska verk finns även modernisktiska verk som exempelvis Vilande figur i två delar III av Henry Moore och De tre vingarna av Alexander Calder.
[redigera] Sevärdheter, kulturinstutitioner och museer i urval
- Platsbildningar och torg: Avenyn - Götaplatsen - Järntorget - Gustav Adolfs torg - Kungsportsplatsen
- Museer: Världskulturmuseet - Göteborgs Stadsmuseum - Sjöfartsmuseet med Sjömanstornet - Barken Viking - Röhsska Museet - Göteborgs konstmuseum - Göteborgs Naturhistoriska Museum med Malmska valen - fler
- Institutioner som visar samtidskonst: Göteborgs konsthall - Röda sten - Göteborgs Internationella Konstbiennal - Stenasalen - Hasselblads center - Atalante
- Teatrar och teatergrupper: Lorensbergsteatern - Göteborgs stadsteater - Atalante - Pusterviksteatern - Folkteatern - GöteborgsOperan - Hagateatern - Stora Teatern - fler
- Parker: Göteborgs Botaniska Trädgård - Slottsskogen - Vasaparken - Söderlingska trädgården - Trädgårdsföreningen - fler
- Byggnader: Feskekôrka - Kronhuset - Landshövdingeresidenset i Göteborg - landshövdingehusen - Gunnar Asplund tillbyggnad av Rådhuset - fler
- Bibliotek: Göteborgs stadsbibliotek - Älvstrandens biblotek - Frölunda bibliotek - Linnéstadens bibliotek - fler
- Fler sevärdheter: Casina Cosmopol - Göteborgs Maritima Centrum - Landsarkivet i Göteborg - Liseberg (Nöjesfält) - Lisebergslinjen (Museispårvägslinje) - Ostindiefararen Götheborg (För tillfället ute på resa) - Paddan - Stadsbiblioteket Göteborg - Universeum
[redigera] Evenemang
Göteborg har under det senaste decenniet satsat på att öka antalet besökare till Göteborg genom att bli en så kallad evenemangsstad, de stora evenemangen ordnas av kommun och näringsliv tillsammans genom samarbetesorganisationen Göteborg & co. Några nyligen gjorda satsningar som kan nämnas är: Göteborg som julstad (med bl.a. Jul på Liseberg) och Göteborg som hamn för de stora kryssningsfartygen. I Svenska Mässan anordnas många stora mässor, konvent och konferenser varav en av de mest kända utanför fackkretsar är Bok & Biblioteksmässan.
Kommunen försöker att få ordna så många stora idrottsevenemang som möjligt. En satsning som haft stor utdelning var när VM i friidrott anordnades 1995. I samband med detta började man även på allvar med den stora folkliga festen Göteborgskalaset.
På egen hand har de stora årliga, internationella ungdomscuperna växt upp och blivit något av ett kännemärke för Göteborg. Den mest kända är fotbollscupen: Gothia Cup, men här finns även en stor handbollscup, Partille Cup, och en stor basketcup.
Även inom kultursektorn finns det återkommande evenemang där Göteborg Film Festival och Bok & Biblioteksmässan är det mest välkända.
[redigera] Återkommande evenemang
[redigera] Kultur
Göteborg har många återkommande kulturevenemang. En av de största är Bok & Biblioteksmässan. Mässan arrangeras årligen i Göteborg av Bok & Bibliotek i Norden AB. Mässan är Nordens största mötesplats för bok- och biblioteksbranschen. Bokmässan startade 1985 och hade då 5 000 besökare. Sedan dess har den vuxit för varje år och 2003 registrerades drygt 110 000 besök under fyra dagar. Andra stora saker som händer är Göteborg Dans & Teater Festival och Göteborg Film Festival. Filmfestivalen är idag nordens största och går av stapeln sista vecka i januari och varar i tio dagar. Filmer från hela världen visas nästan oavbrutet på åtskilliga biografer och teatrar runt om i staden. Samtidigt har festivalen blivit en av de viktigare mötesplatserna för den nordiska filmbranschen med ett femtiotal seminarier.
Festivalens centrum är biografen Draken vid Järntorget. Andra biografer som deltar i GFF varierar över åren, några som förekommit flera år är exempelvis Bio Capitol och Hagabion och teatrar som Storan, Pusterviksteatern och Folkteatern.
Festivalen drivs som en ideell förening och verksamheten stöds bland andra av Göteborgs stad, Svenska Filminstitutet, Västra Götalandsregionen, Nordiska Film- och TV-Fonden och Scandinavian Films.
Andra kulturella inslag under året är Göteborgs Internationella Konstbiennal, Kulturnatta och Göteborgs Jazzfestival.
[redigera] Sport
Sport i Göteborg har genom åren främst förknippats med fotboll. Göteborg är en stor sportstad och anordnar flera stora återkommande evenemang såsom Gothia Cup, världens största fotbollscup för ungdomar i åldrarna 11 till 19 år, Göteborg Horse Show som är en internationell hästtävling som hålls i Scandinavium i Göteborg i Sverige punder påsken. Tävlingarna hålls sedan 1977. 2006 kom det 82.593 besökare till Göteborg Horse Show. Det var nytt publikrekord för 4-dagarstävling.
GöteborgsVarvet som är en halvmara hålls varje år i maj och år 2004 var hela 36 095 löpare anmälda.
Andra evenemangsom återkommer i Göteborg är Göteborg Basketball Festival, Nordstadssvängen, Partille Cup och Volvo Ocean Race.
[redigera] Mässor och Övrigt
Vetenskapsfestivalen är en årlig förekommande festival i Göteborg med vetenskapliga aktiviteter. Göteborgs Universitet och Chalmers tekniska högskola bidrar med kunskapen. Vetenskapsfestivalen hålls i maj, ca tre månader innan Göteborgskalaset som är Sveriges största stadsfestival, en gatufest som huserar i stora delar av centrala Göteborg.
Göteborgskalaset arrangeras varje år under andra veckan i augusti, då festplatser iordningsställs på flera platser i staden. På festplatserna sätts det upp scener och det byggs tillfälliga serveringslokaler upp, både öl- och restaurangtält. På flera av ställena spelar musiker upp till dans, håller visuppträdanden eller pop- och rockkonserter, vissa år har det dukats upp bord för "räkfrossa" på Avenyn.
Andra aktiviteter är Båtmässan, Gymnasiemässan och TUR Rese- och turistmässan.
[redigera] Tidigare evenemang
|
Världsmästerskap
|
Europamästerskap & Andra evenemang
|
[redigera] Gôteborskan
Den göteborgska dialekten och slangen är en väl integrerad del av det många anser vara den klassiska göteborgaren. Idag håller dock mycket av dessa uttryck och den göteborgska intonationen på att förändras och försvinna. Det som man i vanliga fall tänker på som den göteborgska dialekten är idag snarast en sociolekt.
Traditionellt har man delat in dialekterna i Göteborg i en västlig form, mera lik bohuslänska dialekter, och en östlig form, mer lik västgötska dialekter. Skillnaderna mellan de göteborgska dialekterna har blivit mindre märkbara under modern tid. Tidigare uttalades till exempel "pump" som [pomp] i östra Göteborg, och [påmp] i västra Göteborg. Frågan är om det längre går att dra så distinkta gränser mellan områden i Göteborg. Vissa skillnader kan dock kvarstå mer distinkt; som att tendensen till bakre, närmast uvulart [r] finns i västra Göteborg, dock ej i östra, där man snarare dras mot det västgötska [r]:et, i den mån man inte använder det rikssvenska främre [r]:et.
Gemensamt för de allra flesta göteborgare är den västsvenska satsmelodin där betoningen går upp lite på slutet, även om inte alla använder markerade ”d”, ”r”, ”u”, och ”i”. Den största skillnaden mellan göteborgskan och de övriga västsvenska dialekterna är att göteborgarna inte använder sig utav tjocka ”l” och runda vokaler (tex. ”u” och ”ö” som hörs i värmländska och västgötska).
[redigera] Humor
Göteborgshumor är en form av humor som många förknippar med göteborgare. Denna typ av humor bygger ofta på ordvitseri. Till göteborgshumorn räknas också de så kallade "Göteborgarhistorierna" med Kal å Ada i huvudrollerna. I folkmun namnges, också mer eller mindre kända byggnader eller företeélser i Göteborg med nya och oftast vitsiga namn, det hör till ovanligheterna att man på detta sätt namnger byggnader i andra städer, men det förekommer.
Ett exempel på göteborgare som utstrålar göteborgshumor och som är populära med hög status i Göteborg är komikergruppen Galenskaparna och After Shave.
[redigera] Turism
[redigera] Hotell
Från och med mitten av 1990-talet har turistnäringen ökat stort i göteborg, och 2006 var tre hotell på gång att etableras. Det är det gamla Posthuset som ska byggas om till lyxhotell, Hotell Avalon som byggs vid Kopparmärra och Hotel Gothia Towers tredje torn. 2006 räknade man med att det fanns 6690 stycken hotellrum i staden.[5]
Göteborg, och nordens, största hotell är Hotel Gothia Towers med hela 704 rum varav 11 femstjärniga sviter. Själva hotellet är fyrstjärnigt. Det nya tornet som ska byggas placeras öster om de två nuvarande, mittemot Lisebergs huvudentré och kommer byggas ihop med en utbyggd lobby. Tornet blir minst 28 våningar högt och med 500 rum. Mittentornet byggs på med 5 våningar innehållande spaavdelning, 75 nya rum och rekreationsområde på taket. Detta gör att Gothia Towers blir Europas nästa största hotell efter ett i Ryssland. Gothia Towers ska då ha sammanlagt 1 200 rum.
Andra lite mindre, men desto lyxigare hotell är Elite Plaza Hotel och Elite Park Avenue Hotel. Park Avenues historia började redan 1944. På den tiden fanns det många stora industrier i Göteborg som behövde hotellrum till sina utländska kontakter, så när kriget äntligen var slut kunde man återigen börja resa och bjuda in sina utländska kunder till Göteborg. Den kände arkitekten Nils Einar Eriksson anlitades och bygget kom igång 1948 och den 8 juni 1950 var det klart för invigning. Elite Plaza Hotel invigdes i det ombyggda Sveahuset år 2003, hotellet är det enda femstjärniga i Göteborg.
Andra lite större hotell är First Hotel G som ligger i Centralhuset i anslutning till Göteborgs Centralstation, Quality Hotel 11 på Norra Älvstranden och Hotell Liseberg Heden.
[redigera] Turistbyrå
I Göteborg finns två turistbyråer, på Kungsportsplatsen och i Nordstans Shoppingcenter. Där kan du boka logi, köpa GöteborgsPasset, souvenirer, böcker och kartor samt bokar och köper biljett till båtutflykter. Göteborgs turistyrå blev "Årets turistbyrå 2005" enligt Förturs turistbyråundersökning.
[redigera] Handel
Som i många andra städer koncentreras handeln alltmer utanför stadskärnan i stora handelsområden. I Göteborg är det Kållered, Bäckebol och Högsbo-Sisjön som räknas till dessa områden. Men helt ute är inte innerstaden. Nordstans affärscentrum i Göteborg är det köpcentrum som toppar listan över de tio största köpcentrum i landet. Med en årlig omsättning på över 3 miljarder kronor och med över 30 miljoner besökare årligen är det en drivande motor inom handeln i Göteborgsregionen.[7] Dessutom är både Kungsgatan och Avenyn stora shoppingstråk med många kafeér och butiker.
[redigera] Köpcentrum & Gallerior
Det absolut största köpcentrat är Nordstan i centrala Göteborg. Nordstan är åtta stadskvarter som är sammanbyggda med gågator till ett jättelikt inomhusköpcentrum. Nordstan upptar en tomtarea på 60 000 kvadratmeter och lastgatorna sträcker sig flera kilometer under jord. Totalarea för Nordstans alla våningsplan är 320 000 kvadratmeter. Nordstan innehåller omkring 180 butiker och restauranger samt omkring 150 kontor som ligger i samma komplex. Butikerna finns i tre plan. Inne i Nordstan ligger ytterligare en galleria, Femmanhuset, som innehåller en mängd butiker. Nordstan är största inomhusköpcentrat i Norden till ytan, till antalet besökare och årlig omsättning. Andra centrala köpcentrum och gallerior är Kompassen som ligger mellan Nordstan och Kungsportsplatsen, Centralhuset som är en galleria sammanväxt med Centralstationen och Nils Ericssonterminalen. Huset invigdes 2003 och innehåller både butiker och ett hotell, Arkaden som är beläget bredvid NK. Det nuvarande Arkaden är inte ursprungsbyggnaden, den färdigställdes i oktober 1899 som en del i ett helt kvarter fullt med tinnar och torn. Det var från början en privat trafikled som klyver ett tidigare rektangulärt kvarter diagonalt. Det tidigare kvarteret köptes 1897 av AB Göteborgs arkader för att rivas och sedan 1923 har kvarteret och gatan burit namnet Arkaden. Arkaden blev efter hand ett genuint och omtyckt inslag i Göteborg. År 1972 blev byggnaden ett offer för rivningsraseriet och redan år 1974 invigdes den nuvarande gallerian. Vid Liseberg ligger även Focushuset, med ICA Focus som största hyresgäst.
Ett annat, lite mer pittoreskt, köpstråk är Haga. Haga Nygata och intilliggande tvärgator är ett välfrekventerat stråk mellan Vasastaden i öster till Linnégatan i väster, med små affärer, kaféer och andra verksamheter. Bland kaféerna kan nämnas Café Husaren som är känt för sina mycket stora kanelbullar och Nöllers espressobar i sin mycket moderna stil. De flesta av husen på Haga Nygata är renoverade men bevarade i sin 1800-talsstil vilket bidrar till gatans popularitet och gör att den framhävs som en idyllisk turistattraktion i stadens marknadsföring.
Utanför själva centrum finns flera stora handelsområden. På Hisingen ligger både Backaplan, Eriksbergs köpcentrum och Bäckebol Homecenter. Bäckebol Homecenter är det första handelsområdet i Sverige som samlar butiker med profilen "hus och hem" på ett och samma ställe. Tanken är att kunden ska få tillgång till ett brett utbud av möbler, elektronik, inredningsdetaljer och byggvaror men också tips och inspiration kring hus, hem och inredning. I sydvästra Göteborg ligger Kållered. Här finns både K-Center och EkenCenter och det var här som IKEA öppande sitt första varuhus i Göteborg. Lite längre bort ligger Högsbo industriområde och Sisjöns Affärsområde. Området har gått från att vara ett sunkigt industriområde till att bli ett av de hetaste handelsområdena i Göteborg. Här öppnade Högsbo 421 i oktober 2006 och det är inte långt till Frölunda torg, som var europas största köpcentrum när det öppnade år 1966.
Utanför Göteborg ligger flera andra köpcentrum, till exempel Allum, Freeport och Kungsmässan.
[redigera] Varuhus
Det kanske mest exklusiva varuhuset i Göteborg är NK, Nordiska Kompaniet på Östra Hamngatan. Detta varuhus hette förut Ferd. Lundquist & Co och grundades år 1864. Senare blev det som sagt uppköpt av NK och ägs numera av bolaget Hufvudstaden AB. Varuhuset har ett "systervaruhus" i Stockholm. Åhléns City är ett varuhus i flera på plan innuti Nordstan. Längst ner finns en matbutik och här saluförs det mesta inom kläder, kosmetik, heminredning och elektronik. På Kungstorget i Göteborg ligger Saluhallen, även kallad "stora saluhallen". Den uppfördes 1889 efter ritningar av arkitekt Hans Hedlund. Kungstorget har varit stadens marknadsplats för kött, smör, ost och mjöl sedan 1848. Innan dess var det Stora Torget, som numera heter Gustav Adolfs torg, som var utsedd som marknadsplats. Redan 1850 uppfördes en halvcirkelformad basarlänga runt kanalsidan av Kungstorget. Denna kompletterades med Stora Saluhallen på Kungstorgets norra sida i början av 1889. Basarlängan revs i slutet på 1960-talet men försäljningen i Saluhallen och på Kungstorget fortsätter än idag.
[redigera] Stormarknader
Flera nya stormarkander har öppnat i Göteborgsregionen de senaste åren. Coop Forum öppnade ett nytt varuhus i Högsbo-Sisjön 2005 och ICA Maxi öppnade även de i Högsbo 2006 och Partille 2005.
Coop Forum finns inom Göteborgs kommun på tre platser, dessa är Backaplan, Bäckebol Homecenter och Högsbo industriområde. Inom Stor-Göteborg finns Coop Forum i Kållered och på Stenungstorg i Stenungsund.
ICA Maxi finns inom Göteborgs kommun på tre platser, dessa är på Mölndalsvägen söderut från Liseberg, i Högsbo industriområde och i Torslanda. Inom Stor-Göteborg finns ICA Maxi i Kungälv och på Allum i Partille.
City Gross finns inte inom Göteborgs kommun, men i Stor-Göteborg i Ytterby.
Willys finns inom Göteborgs kommun på fyra ställen, dessa är Wieselgrensplatsen, på Mölndalsvägen iGamlestaden samt på Friskväderstorget i biskopsgården. Inom Stor-Göteborg finns Willys i Kungsbacka, Kungälv, Kållered och Partille.
[redigera] Sport
[redigera] Sportklubbar i Göteborg på elitnivå
[redigera] Arenor och idrottsplatser
|
|
[redigera] Mat i Göteborg
[redigera] Cafékultur
Under 1990-talet uppkom en kaféboom, med en stor tillväxt av antalet caféer i centrala staden och år 2006 fanns det 193 caféer i staden[5]. Detta har inneburit en stor överkapacitet och medfört att Göteborg är Sveriges cafétätaste stad. Caféerna är främst centrerade kring Vasagatan, Haga-Nygatan, Linnégatan och inom vallgraven.
[redigera] Restauranger
Göteborg har gjort sig känt på den internationella restaurangscenen genom flera stjärnkrogar. Göteborg har fyra restauranger med stjärna från Guide Michelin Rouge: Sjömagasinet, Restaurang 28+, Fond (restaurang) och Basement. Inte mindre än sju kockar från Göteborg har vunnit Årets Kock de senaste tio åren. I Göteborg finns även gamla klassiska restauranger som Valand/Lilla London, Gamle Port och Trädgårn och 2006 räknade man med att det fanns 671 restauranger i staden.[5].
[redigera] Transporter och kommunikation
[redigera] Vägar
Många av de västsvenska vägarna samlas i ett kluster i Göteborg. Från söder kommer E20 från Köpenhamn och norrifrån E6 från Oslo. Andra större vägar som möts i Göteborg är E45 och Riksväg 40. E6 och E20 är motorvägar och i Göteborg finns viktiga trafikplatser där motorvägar möts.
[redigera] Kollektivtrafik
[redigera] Spårvagn
Göteborg är idag en av få städer i Sverige som har kvar sina spårvagnar. Idag trafikeras Göteborg av 12 (1-13 bortsett från 12, som är en stombuss) spårvagnslinjer. Den senaste linjeutbygnaden invigdes 2003 och var spårutbyggnaden på Skånegatan, som går mellan Stampgatan via Ullevi och Scandinavium till Korsvägen. Under 2005/2006 kommer 40 nya spårvagnar tas i bruk efter många års förseningar. Göteborgs första spårvagnslinje var hästspårvägen mellan Brunnsparken och Stigbergsliden som invigdes 1879. Året efter förlängdes linjen till Drottningtorget. Ytterligare förlängningar skedde och kring år 1900 fanns 4 hästspårvagnslinjer. 1902 invigdes de två första elspårvagnslinjerna och samma år försvann hästspårvagnarna.
[redigera] Pendeltåg
Göteborgsregionen har idag två pendeltågslinjer mot Alingsås och Kungsbacka, men en tredje linje är under byggnad mot Älvängen. Några av Göteborgs pendeltågs-stationer är Göteborgs centralstation, Liseberg station samt Sävenäs där det även finns en rangerbangård för godstrafiken.
| Linje | Sträcka | Öppnad | Stationer | Stationer i urval |
|---|---|---|---|---|
| Alingsåspendeln | Göteborg C – Alingsås | 1960-talet, ombyggnad av stationerna på 1980-talet | 12 | Partille, Lerum |
| Kungsbackapendeln | Göteborg C – Kungsbacka | 1992 | 8 | Liseberg, Mölndal, Lindome |
| Älvängenpendeln | Göteborg C – Älvängen | Under byggnad | 7 | Gamlestaden, Bohus |
| Totalt | 27 | |||
[redigera] Lokaltåg
- Bohuståget går på sträckan Göteborg C - Stenungsund - Uddevalla - Strömstad.
- Boråståget går på sträckan Göteborg C - Liseberg - Mölnlycke - Bollebygd - Borås.
[redigera] Flygplatser
I Göteborgsområdet finns två stora flygplatser; Göteborg-Landvetter flygplats, några mil öster om staden, på riksväg 40 mot Borås och Göteborg City Airport på Hisingen (f.d. Säve flygfält).
Göteborg-Landvetter flygplats är Sveriges näst största flygplats, belägen i Härryda utanför Göteborg. Flygplatsen invigdes 3 oktober 1977, och ersatte den gamla flygplatsen i Torslanda. Anledningen till att flygplatsen fick namnet Landvetter trots att den ligger i Härryda socken var att grannsocknen Landvetters namn ansågs vara mera lättuttalat för utlänningar. Bokstaven ä är internationellt gångbar endast i Norden och i tyskspråkiga områden och bokstaven y uttalas olika på olika västerländska språk..
Göteborg City Airport, eller Gothenburg City Airport, tidigare känd som Säve Flygplats. Göteborgs andra internationella flygplats, ligger 14 kilometer nord-väst från Göteborg på ön Hisingen. Flygplatsen tillhörde tidigare F 9 Säve.
Innan Ryanair startade sina flygningar från GCA hade flygplatsen ca. 9000 passagerare per år. År 2005 flög cirka 500 000 passagerare därifrån. Dessutom väntas antalet öka eftersom flera andra bolag vill etablera sig där. GCA kan hantera plan upp till storleken av en Boeing 767, en Airbus A320 eller andra liknande flygplan.
Torslanda flygfält (också kallad gamla flygfältet eller Torslanda flygplats) anlades 1923 och var Göteborgs flygplats fram till den lades ner 1977 för att ersättas av Landvetter flygplats. Den låg vid Torslanda, beläget på Hisingens västra sida, 15 km från centrala Göteborg.
[redigera] Sjöfart
[redigera] Hamnen
Göteborgs hamn är Nordens största hamn och är en kombinerad flod- och kusthamn. Hamnen ligger längs norra stranden av Göta Älvs mynning och längs båda stränderna av flodens lopp genom Göteborg.
Göteborgs hamn är cirka 22 km. Den administrativa hamngränsen går i öster tvärs över Göta Älv vid Lärjeåns utlopp i Göta älv och i väster från Torslandavikens sydvästra hörn via Gula Bockskär till Västerberget på fastlandssidan av älvmynningen.
Göteborgs Hamn saknar i princip tidvatten. Skillnaden mellan högsta högvatten och lägsta lågvatten är bara 20 cm. Vattendjupet i farlederna varierar mellan 20,5 meter längst i väster och 6,4 meter i öster. De vintrar då hamnen inte är isfri så bryts isen för att sjöfarten ska ha tillgång till hamnen.
Mycket av godset till Göteborgs hamn går med järnvägstransport, godsvagnarna rangeras på Sävenäs rangerbangård och förs vidare på Hamnbanan till hamnarna på Hisingen. På Kvillepiren i Frihamnen finns anslutning till en tågfärja till Fredrikshamn.
[redigera] Färjor
Fram tills 2006 fanns färjeförbindelser mellan Frederikshavn, Kiel, Kristiansand och Newcastle. Men efter att DFDS Seaways avvecklat sina färjeturer från Göteborg efter låg lönsamhet återstår nu bara två linjer med Stena Line som enda aktör.
Stena Line kör dagligen till både Kiel och Fredrikshavn med åtta olika färjor; HSS Stena Carisma, M/S Stena Danica, M/S Stena Jutlandica, M/S Stena Scanrail, M/S Stena Germanica, M/S Stena Scandinavica, M/S Stena Carrier och M/S Stena Freighter.
[redigera] Göteborgs miljö
[redigera] Luftföroreningar
Göteborg är den stad i Sverige som har störst problem med luftföroreningar. Enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv får dygnsvärdet för kvävedioxidnivåerna (NO2) 60mg/m3 endast överskridas 7 gånger per år. I Göteborgs kommun överskreds dessa nivåer fler än 7 gånger bara i januari 2006.
År 2005 överskreds även de föreskrivna halterna för partiklar PM10 på vissa platser i Göteborgs kommun.
Störst problem är det vid inversion som Göteborgsområdet är extra känsligt för då det går stora trafikleder nere i dalgångarna vilket minskar möjligheterna till luftutbyte i sidled. Luftföroreningarna blir då fast som i en gryta med lock vilket kan ge mycket höga föroreningshalter.
[redigera] Genomsnittstemperatur
| Månad | Genomsnittstemp. 1931–1960 |
Genomsnittstemp. 1961–1990 |
1996 | 2000 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|
| Januari | -1,8 | -1,6 | -2,5 | 2,3 | -1,0 |
| Februari | -2,0 | -1,6 | -4,1 | 2,9 | -1,8 |
| Mars | 0,7 | 1,2 | 0,5 | 3,4 | 2,5 |
| April | 5,4 | 5,2 | 6,8 | 7,9 | 6,7 |
| Maj | 11,0 | 10,9 | 8,9 | 14,0 | 11,3 |
| Juni | 14,8 | 14,9 | 14,4 | 14,4 | 16,2 |
| Juli | 17,0 | 16,2 | 15,5 | 16,1 | 18,8 |
| Augusti | 16,3 | 15,6 | 18,7 | 15,9 | 17,7 |
| September | 12,5 | 12,2 | 11,0 | 12,6 | 14,1 |
| Oktober | 8,0 | 8,5 | 9,9 | 11,3 | 6,1 |
| November | 3,9 | 3,7 | 4,8 | 7,6 | 5,7 |
| December | 1,1 | 0,3 | -1,7 | 3,5 | 3,6 |
| Årsmedeltemperatur | 7,2 | 7,1 | 6,8 | 9,4 | 8,3 |
[redigera] Extremtemperaturer
| Januari | Februari | Mars | April | Maj | Juni | Juli | Augusti | September | Oktober | November | December | Rekord | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Maxtemperatur | 9,8 | 9,9 | 18,2 | 28,3 | 29,8 | 33,6 | 33,0 | 34,1 | 28,5 | 21,0 | 13,4 | 10,6 | 34,1 |
| Minimum | -25,9 | -26,4 | -19,0 | -10,0 | -4,3 | 1,3 | 5,9 | 2,3 | -2,7 | -7,2 | -15,7 | -21,9 | -26,4 |
[redigera] Nederbörd
| Januari | Februari | Mars | April | Maj | Juni | Juli | Augusti | September | Oktober | November | December | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Genomsnittsnederbörd 1931–1960 |
57 | 35 | 29 | 40 | 35 | 57 | 78 | 85 | 78 | 69 | 66 | 63 | 692 |
| Genomsnittsnederbörd 1961–1990 |
62 | 41 | 50 | 42 | 51 | 61 | 77 | 68 | 81 | 84 | 84 | 75 | 776 |
| 2003 | 82 | 40 | 35 | 77 | 91 | 80 | 101 | 86 | 32 | 112 | 84 | 89 | 909 |
Källa : Statistisk Årsbok 2005
[redigera] Utbildning
I Göteborg, som är etablerad som en av Sveriges största studentstäder, finns ett universitet och en högskola, Göteborgs Universitet respektive Chalmers tekniska högskola. Chalmers har två campus, i Johanneberg samt på Lindholmen, och utbildar doktorer, licentiater, civilingenjörer, arkitekter, högskoleingenjörer, teknologie kandidater och nautiker. 2001 startades IT-universitetet i Göteborg som ett samarbete mellan mellan Chalmers och Göteborgs Universitet, där alla IT-utbildningar nu är samlade. År 2006 räknade man med att det fanns cirka 61 000 studenter i staden.[5]
[redigera] Första läroanstalten
År 1630 inrättades stadens trivialskola under namn av "Allmän skola till ungdomens undervisning i bokliga konster". Från år 1634 hade den sin lokal i ett trähus på domkyrkoplanen i hörnet av Västra Hamngatan och Kungsgatan. Genom ett fundationsbrev av drottning Kristina den 27 mars 1647 utökades denna skola till att även omfatta ett gymnasium och gavs namnet "Götheborgs Kongl. Gymnasium". [8]
[redigera] Högskolor och universitet
- Göteborgs universitet (GU)
- Chalmers tekniska högskola (CTH)
[redigera] Gymnasieskolor
[redigera] Folkhögskolor
- Arbetarrörelsens Folkhögskola i Göteborg
- Folkhögskolan i Angered
- Göteborgs Folkhögskola
- Kvinnofolkhögskolan
[redigera] Se även
[redigera] Källor
- ^ SCB 2006-06-30
- ^ Google sökning; Göteborg + "Sveriges framsida" = ca 13 000 träffar mars 2007
- ^ Sven Schånberg, Göteborg, 1981
- ^ [http://runeberg.org/warburyd/0068.html Folkmängden i Gbg, Majorna oräknat] Viktor Rydberg, hans levnad och diktning, 1913, Karl Warburg
- ^ [a b c d e] Engelsk medieguide för EM i friidrott 2006(pdf)
- ^ Emporis Buildings - Free Database about buildings and the real-estate industry]
- ^ Dagens Handel, 2006-11-27.
- ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Göteborgs Hembygdsförbund/Ralf Scander 1982
[redigera] Externa länkar
- Svenska Wikitravel har reseinformation om Göteborg
Wikimedia Commons har media som berör Göteborg
Se även Göteborg på Svenska Wiktionary.
